Skip to main content

Boktips från Maria West

 

Lite om mig

Jag är född och uppvuxen i Trollhättan i en vanlig arbetarfamilj och blev den första i släkten som tog studenten dvs gick ut gymnasiet. Efter skolan läste jag ryska och litteraturvetenskap i Uppsala och tänkte bli bibliotekarie men livet, politiken och kärleken kom emellan. Efter några år i Göteborg landade vi, min dåvarande man och jag i Sundsvall. Jag blev fritidspedagog och senare specialpedagog och har arbetat inom förskolan under större delen av mitt yrkesverksamma liv. På senare år har jag fortsatt med litteraturvetenskapen.

Jag lärde mig läsa på egen hand våren innan skolstart när jag hade mässlingen. Mina föräldrar läste en hel del och lånade regelbundet böcker på biblioteket. Far tog med mig till barnavdelningen som låg en trappa upp i Trollhättans stadsbibliotek och såg till att jag fick ett eget lånekort. Det var ett stort ögonblick i livet. Jag blev andlös över att få tillgång till alla dessa böcker.

Sen dess har jag läst. Jag har lånat och köpt böcker och aldrig fått nog. Genom böckerna öppnas hela tiden nya världar. Att läsa är som att resa både i tid och rum och inte bara på ett yttre sätt. Detta att komma nära andra människor och följa dem tätt som man kan göra i skönlitteraturen tröttnar jag aldrig på. Något liknande sker i film och teater och naturligtvis i nära samtal med människor. Men för mig är gestaltningen av människors liv och öden i skönlitteratur oöverträffad.

Här kommer nu mina boktips:

Det är jättesvårt att välja ut sju bra böcker. Jag gick till mina överfyllda bokhyllor och fick snabbt ihop dubbelt så många. Det kom att bli till övervägande del böcker med historisk anknytning. Tema skulle också kunna sägas vara norra Skandinavien. Men inte helt och hållet!

De osynliga av Roy Jacobsen

Detta är en bok som utspelar sig i norra Norge, på en ö i kustlandet i Nordland (söder om Lofoten). Tiden är 1913-1928. Ingrid växer upp på den isolerade ön Barröy med pappa, mamma, farfar och en faster som är udda. Berättelsen handlar om vardagslivet, om fiske och slitet med att odla, om våldsamma stormar och utsatthet. Hennes pappa Hans har visioner om framtiden och börjar bygga en riktig betongbrygga. Ingrid börjar i skolan på en grannö och världen blir större. De osynliga är verkligen en storslagen berättelse om hur livet kunde gestalta sig i Norge i början på förra seklet. Det finns också en fortsättning Vitt hav som utspelar sig under andra världskriget. Också den är mycket läsvärd. Konstigt nog vet vi här i Sverige väldigt lite om vad som hände i Norge då utöver den tyska ockupationen och lite om motståndsrörelsen i södra Norge.

Roy Jacobsen är född 1954 och har skrivit en rad romaner. Mest känd är Segerherrarna.

Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman

Detta är en biografi över Yvonne Hirdmans mamma Lottie som dog 1966 när Yvonne själv var småbarnsmamma. Hon upptäckte att hennes pappa slängt sin frus dagböcker i papperskorgen och tog hand om dem och en massa andra papper. Inte förrän som pensionär satte sig Yvonne (som med tiden kom att bli professor i kvinnovetenskap och historia) ner och gick igenom dagböckerna. En hel värld öppnade sig! Lotties liv visade sig innehålla hela Europas historia från 1906 då hon föddes i en utkant av Tsarryssland till att hon 1938 träffar den svenske socialdemokraten Einar Hirdman i Frankrike och sen kommer att leva resten av sitt liv i Sverige. Lottie lever i Tyskland under Weimarrepubliken, hon gifter sig med en greve men blir sen kommunist och flyttar till Moskva med en ny man. Yvonne Hirdman gräver i arkiven och reser i sin mors fotspår genom Europa. Som läsare blir man andlös över historiens alla vindlingar och man lär sig massor om ett Europa som man inte kände till. T.ex. multikulturellt Europa var i det tidiga 1900-talet och att bortre Rumänien räknades till Centraleuropa.

Den röda grevinnan är inte direkt lättläst, den är kompakt skulle man kunna säga men mycket läsvärd. Den tilldelades Augustpriset 2010. I När jag var ung berättar Yvonne Hirdman sin egen historia under 1900-talet.

Allt går sönder av Chinua Achebe

Nu ska vi resa långt söderut till Afrika. Allt går sönder utspelar sig i Nigeria i slutet av 1800-talet innan kolonisationen. Okonkwo är en stor och stolt krigare i sin klan. Han är mycket stolt över att vara på väg att bli en av de visa i sin by till skillnad från sin far som var en vekling. Chinua Achebe betraktas som en av Afrikas främsta författare. Boken är den första klassikern som beskriver ett ursprungligt afrikanskt samhälle inifrån, hur seder och bruk och vardaglig tillvaro såg ut innan missionärerna och sen kolonisatörerna kom. Det är en mycket stark och gripande berättelse närmast i form av en dokumentär. Alla vita som kommer är inte onda, det finns missionärer som försöker förstå den inhemska kulturen och tron. För Okonkwo är de ändå fiender och det blir mycket svårt för honom att förlika sig med att en av hans söner rymmer hemifrån och låter döpa sig.

Allt går sönder skall helst läsas i den pocketutgåva som finns att köpa nu eftersom det här finns både personlista, en ordlista och inte minst ett långt efterord som beskriver igbofolkets kultur och historia.

Om du vill läsa mer om Nigeria i modern tid så rekommenderar jag verkligen Chimamanda Ngozi Adichies böcker t.ex En halv gul sol eller Americana.

Bricken på Svartvik av Vibeke Olsson

Kanske har alla som följer mina boktips redan läst Vibeke Olssons böcker om Bricken som växer upp på Svartvik som en sågverksunge. Har ni inte det så är det hög tid att börja!

Bricken på Svartvik är den andra boken i den långa serien som följer huvudpersonens liv. I den första boken Sågverksungen som utspelas under strejken 1879 är Bricken barn. Hon har redan börjat jobba på sågen. Eftersom allt berättas ur hennes eget perspektiv blir den lite väl enkel för en vuxen läsare tycker jag. I boken som följer, Bricken på Svartvik, är hon tonåring och mycket mogen för sin ålder. Vibeke Olsson fortsätter att låta läsaren se allt ur Brickens ögon och följa hennes tankar i den vardagliga tillvaron. Detta kan man tycka blir väl enahanda emellanåt. Men de tankar och inre samtal man för med sig själv är ju ofta just tjatiga! Bo.rtsett från en del av Brickens inre monologer så levandegör Vibeke Olsson sågverkstiden i Sundsvallstrakten i allmänhet och Svartvik i synnerhet på ett fantastiskt sätt. Det känns nästan som att man är där! Serien om Bricken omfattar hittills sex böcker.

Kolibri av Kati Hiekkapelto

Nu blir det som omväxling en finsk deckare! Kati Hiekkapelto (född 1970) kommer från Uleåborg. Hennes deckare Kolibri utspelas i en stad vid Bottenviken i norra Finland. Huvudperson är den unga polisen Anna Fekete som kommer från Serbien men har vuxit upp här i norra Finland. Hon har flyttat hem och det blir inte enkelt att som ung kvinna med invandrarbakgrund att börja arbeta på den lokala polisstationen. En ung kvinna hittas död i ett motionsspår och snart följer ytterligare mordfall. Efterhand förstår polisteamet att det rör sig om en seriemördare. Boken är uppbyggd som en traditionell polisdeckare men vid sidan om polisarbetet får läsaren följa hur Annas liv gestaltar sig. Hennes känsla av rotlöshet och osäkerhet ställer till problem för henne. Detta är en mycket spännande och välskriven deckare. En andra bok om polisen Anna kommer senare i vår på svenska. På finska finns redan en tredje del.

Swede hollow av Ola Larsmo

Många är vi som bär på en bild av att det i allmänhet gick väldigt bra för svenskarna som utvandrade till Amerika från 1860-talet till fram emot första världskriget. Åtminstone så som Vilhelm Moberg gestaltade Karl-Oskars och Kristinas liv i sin Utvandrarsvit. Riktigt så var det ju inte. Många svenska utvandrare hamnade i miserabla förhållanden i storstäderna eller ute i obygderna. Ett sånt ställe var Swede hollow eller Svenska dalen i St Paul i Minnesota. Området var känt som ett av de fattigaste i hela USA i slutet av 1800-talet. Här levde många svenska invandrare och även folk från andra länder i miserabla skjul och kåkar som man när som helst kunde vräkas från. Männen arbetade oftast åt järnvägsbolaget Great Northen, kvinnorna kom att bli hembiträden, sömmerskor eller prostituerade. Ola Larsmo skrev först ett reportage om Swede hollow i DN och vidareutvecklade det senare till en roman om den svenska dalen.

I boken Swede Hollow skildras hur familjen Klar med föräldrar och tre barn från Örebro reser över Atlanten och först vistas en tid i New York innan de reser vidare till Svenska Dalen i St Pauls. Gustaf som arbetar inom skoindustrin har flytt Sverige efter att ha huggit ner en man som provocerat honom. Ola Larsmo beskriver en hård tillvaro i den mycket trånga dalen där tågen dundrar fram nästan framför dörrarna. Man får följa familjens liv över sekelskiftet fram till 1920-talet. En mycket läsvärd och intressant bok!

Marken av David Väyrynen

Denna sista av mina böcker är en diktsamling som utkom förra året. David Väyrynen är född och uppvuxen i Hakkas utanför Gällivare. Efter studier i Umeå och på skrivarutbildning i Skåne har han flyttat tillbaka till hemtrakterna. Marken är en mycket speciell diktsamling om folk som bor i Malmfälten. David Väyrynen har lyssnat på människors berättelser och småprat och fångat stämningar och åsikter som florerar. Av detta har han skrivit dikter som består av inre monologer, skrönor, livsberättelser mm. Återkommande finns sidor med långa numrerade levnadsregler typ budord, totalt 631 stycken både påbud och förbud. Ett genomgående tema är misstron mot sörlänningar i allmänhet och stockholmare i synnerhet. Här finns ett provinsialistiskt handlingsprogram och mycket annat. En annorlunda och rolig diktsamling!
David Väyrynen beskriver sig själv som en diversearbetare. Utöver skrivandet arbetar han bla som lärare på Kulturskolan i Gällivare, som badvakt och musiker. Han är också vänsterpartistisk kommunalpolitiker.

Alla böckerna utom den sista Marken finns utgivna i pocket. Naturligtvis finns de alla på biblioteket. Finns boken inte inne så kan man reservera den gratis. En bra service tycker jag.


     

Jag vill höra era röster…

När jag var barn och gick på mellanstadiet hade några av killarna i klassen en tävling som gick ut på att de skulle kyssa alla tjejerna på skolan på munnen. Även de som gick på lågstadiet. Den som kysste flest vann.

Fortsätt läsa

Replik: SD:s koppling till nazismen högst reell – vi behöver strida mot orättvisor, inte mot invandrare

Åke Johansson svarar Gunnar Johansson som i en insändare i ST 29/5 tycker, att andra partier ska be Jimmie Åkesson och SD om ursäkt för att de ”mobbat Jimmie Åkesson” och ”kört med insinuationer om deras eventuella tidigare kopplingar till tveksamma rörelser”.

När det gäller SD:s koppling till nazismen, så är den högst reell.

Bland de som grundade SD 1988 fanns till exempel Gustaf Ekström. Han hade under kriget varit aktiv nazist i tyska Waffen SS. Han tog aldrig avstånd från nazismen.

Ulf Ranshede kom från Bevara Sverige Svenskt och var dömd för misshandel av en ung invandrare.

Anders Klarström från nazistiska Nordiska Rikspartiet, som senare blev partiordförande i SD och dömdes till fängelse för att ha mordhotat en känd judisk programledare från tv.

Dessa uppgifter är hämtade från artikeln ”Bakgrund bakom den demokratiska fasaden” på Expos hemsida.

Även flera andra män kom direkt från olika nazistiska och rasistiska organisationer och såg som sin uppgift att ena den yttersta högerns olika organisationer.

Vill du, Gunnar Johansson, kalla detta en ”tveksam rörelse”? Detta är den rörelse som Jimmie Åkesson gick med i. Och som rymmer personer som ännu idag samarbetar med nazister.

 

I praktiken är nu SD ett högerparti som gynnar den svenska storfinansen. När klyftorna i samhället har växt, i Sverige snabbare än i andra länder, när otryggheten ökar och när Sverige deltar i krig utomlands, då skyller SD på invandrare som flyr hit undan krig.

Som om det är Reza från Afghanistan som infört det pensionssystem som gynnar börsbolag men gör alltfler kvinnor till fattigpensionärer. Som om det är Omid från Syrien som sett till att aktiebolag dränerar skolor och sjukvård på resurser. Som om det är Amineh från Irak som beslutat att sänka skatten med mer än 100 miljarder varje år och helt tagit bort arvs- och förmögenhetsskatt. Som om det är Leyla från Somalia som bestämt att Nisse i Stöde betalar lika mycket i fastighetsavgift för sin lilla stuga som en direktör i Lidingö för sin lyxvilla.

På det sättet stödjer SD storfinansen.

Nu behöver vi strida mot ökade klyftor och orättvisor, inte mot invandrare.

Så om du, Gunnar Johansson, vill se ett mer jämlikt och rättvist, och därmed tryggare, Sverige, bör du också ta avstånd från SD och även andra högerpartier.

Åke Johansson, Vänsterpartiet Sundsvall

Ung Vänster får rätt om statsbidraget

Förvaltningsrätten ger Ung Vänster rätt i sin överklagan av Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågors (MUCF) beslut att neka statsbidrag. Enligt domen saknar myndigheten författningsstöd för sitt avslag, och Förvaltningsrätten upphäver därmed beslutet.
– Beslutet är en seger för ungas egna organisering och vårt demokratiska inflytande. Förvaltningsrätten slår fast att vi behandlats felaktigt av MUCF, det visar att det inte går att ge sig på oss unga hur som helst. Att Förvaltningsrätten ger Ung Vänster rätt är en upprättelse för våra medlemmar, men också för alla unga som vill påverka samhället utan att det hindras av godtyckliga myndigheter. Det är inte myndigheterna som ska sätta villkoren för ungas organisering, utan vi själva, säger Ung Vänsters förbundsordförande Henrik Malmrot.

Fortsätt läsa

Vinstjakten måste stoppas

I en replik till företagarorganisationerna menar företrädare för Vänsterpartiet att vinstintresset inte hör hemma i välfärden.

https://sundsvall.etc.se/debatt/vinstjakten-maste-stoppas

https://sundsvall.etc.se/debatt/dags-att-sta-upp-foretagandets-villkor

Debattskribenterna, som representerar flera stora företagarorganisationer, beklagar sig över att det invecklade förslaget från välfärdsutredningen inte kommer lämna någon möjlighet för aktieägarna att tjäna pengar på välfärden. Vänsterpartiet å andra sidan anser att skattepengarna ska gå till det som de är avsedda för. Och det är någonstans där som skiljelinjen mellan Vänsterpartiet och vinstlobbyn ligger.

Vänsterpartiet delar utredningens grundläggande problembeskrivning.  Den offentligt finansierade välfärden är en ”låtsasmarknad” där såväl pris som syfte med de beställda tjänsterna redan är fastlagda. Det gör att marknader på dessa områden inte fungerar som på andra marknader där köpare och säljare kommer överens om ett pris för en vara eller en tjänst.

Utredningen konstaterar att det är svårt att hindra ett vinstuttag eftersom bolagen hela tiden hittar på nya, påhittiga sätt att, inom lagens råmärken, undkomma lagens intention. Det handlar om luftbolag, räntesnurror och annat tekniskt som bara har ett enda syfte: att öka vinstuttaget för aktieägarna.

För att förhindra att nya, kreativa idéer fortsatt dränerar välfärden på viktiga resurser har utredningen tagit fram ett förslag som endast ser till de direkta kostnader och intäkter som finns i verksamheterna. Därmed försvinner möjligheten till räntesnurror och andra bokföringstekniska trix.

Det är inte förvånande att vinstlobbyn ser negativt på det. På samma sätt kan ingen förvåna sig över att Vänsterpartiet sätter välfärden i första hand. De bolag som sätter vinstsyfte i första hand bör kanske ägna sig åt andra verksamheter. Vinstintresset är inte någon bra drivkraft inom skola, vård eller omsorg. Faktum är att nuvarande system strider mot intentionerna i lagstiftningen i till exempel Skollagen och Hälso- och sjukvårdslagen.

Enligt lag ska vård ges efter behov och inte efter betalningsförmåga, skolan är obligatorisk för alla – även för de som marknaden kanske inte anser ”lönsam” – och kommuner och landsting har ett ansvar för den offentliga verksamheten medan bolagen kan lägga ner en verksamhet som inte är tillräckligt lönsam.

Vi är många som ser positivt på Välfärdsutredningens förslag om vinstbegränsning i välfärden och det är viktigt att regeringen får reda på vad medborgarna anser. Därför vill vi uppmana alla som vill stoppa vinstjakten att lämna ett remissvar på utredningen.

Förslagsvis genom https://www.opinonsverket.se där alla lätt kan gå in och skriva sitt eget remissvar till regeringen (dock senast fredagen den 24 februari). Cirka 70 procent av svenska folket håller med Vänsterpartiet om att vinstintresset inte hör hemma i välfärden. Vi hoppas att det kommer synas i regeringens förslag till beslut.

Vänsterpartiet kräver höjd sjukersättning och en översyn av beräkningsgrunderna inför höstbudgeten

Hundratusentals människor får sjukersättning varje år. Trots detta har lite gjorts för att förbättra deras livsvillkor. Detta hör inte hemma i den svenska modellen. Vänsterpartiet vill därför meddela att en förbättring av sjukersättningen kommer att bli de första kraven inför de stundande budgetförhandlingarna med regeringen i höst.

– Vår ingång kommer vara att sjukersättningen ska höjas och att beräkningsgrunderna ska ses över och ändras. Vem som helst av oss kan drabbas av dåliga skeenden i livet. Då är det viktigt att man kan lita på att skyddsnäten håller säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

En möjlig finansiering är en nedtrappning av jobbskatteavdragen för de som tjänar över 40 000 sek per månad.

–Vi ser att hundratusentals personer har sjukersättningen som enda inkomst. Nivån är för låg för att man ska kunna leva ett värdigt liv. Ingen blir friskare av fattigdom. Vi kan inte tänka oss något annat än att en Socialdemokratisk ledd regering kommer vilja införa dessa satsningar för att utjämna inkomstklyftorna, säger Ulla Andersson.