Vi inom Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gick till val på en utbyggd barnomsorg för alla samt minskade barngrupper i förskolan. Sedan valet har vi öppnat 46 nya förskoleavdelningar i Sundsvall.

Vi har minskat barngruppernas storlek med 0,8 barn per avdelning.

Detta är viktiga åtgärder som gynnar alla barn och en viktig satsning på det generella välfärdssystemet. 

Vårdnadsbidraget på 3000 kronor i månaden kan väldigt få familjer nyttja. Som så mycket annat från den borgerliga regeringen är det en reform som gynnar de med redan god ekonomi.

Förslaget riskerar att cementera de könsroller vi Socialdemokrater, Vänsterpartister och Miljöpartister arbetar för att bryta. 

Dessutom dräneras den gemensamma barnomsorgen och försämrar möjligheten för en väl utbyggd förskola för alla.

Martin Johansson (S) ordförande barn- och utbildningsnämnden

Hans Zetterkvist (V) ledamot barn- och utbildningsnämnden

Mathias Rex (MP) ledamot barn- och utbildningsnämnden

Joakim Frieberg
temaredaktör för Pockettidningen R 2-3/07 ”Vet hut” – om barn. ungdomar och demokrati”.

Jämlikhet är flum!
Demokrati är flum!
Det daltas för mycket med den typen av pisshumanism
och utgör ett hot mot samhällets grundvalar och högre mål
– att dana inre karaktär mot lättja och behovstillfredsställelse hos den enskilde
liksom att lägga grunden för ekonomisk tillväxt.

Människan föds ond!
Människan föds lat!
Därför måste hon uppfostras till att bli god!
Därför måste hon uppfostras till pliktkänsla och arbetsmoral!

För det krävs disciplin
Och disciplin förutsätter över-och-underordning.
Ty:
“Disciplin är känslan
den underordnade känner
inför sin överordnade”

Därför är idealet om jämlikhet förfelat.
Vi är alla i behov av:
hierarki
samhällspyramider
vertikala relationer
förebilder
en stark man

Då får vi ordning och reda i skolan
Då får vi samhällets hjul att snurra

Efter år av kommunistisk demokratipropaganda
spjärnar till en början många emot
sådant enkelt sunt förnuft.

Visst kan det ta emot när det gäller oss vuxna.
Men som tur är förstår vi
hur förfelat jämlikhet och demokrati är
– och om nödvändigheten av tvång och indoktrinering –
när det gäller barn och unga.
För alla känner med sig att Uppfostran
egentligen är en ideologi
som är viktigare än och står över
Demokratin.

Därför fokuserar vi på problemen i skolan och skolpolitiken och behovet att uppfostra de unga
så att medborgarnas försvar av demokrati och jämlikhet kan luckras upp.
Och lägga grunden för De sanna värdena:
att dyrka styrka
förakta svaghet
Och försvara och bevara Makten!
Amen 

 

Sundsvall
11.00 och framåt – Den 6/12 ämnar Klimataktion självklart att markera den internationella aktionsdagen för att öka medvetenheten om vad som håller på att ske. Vi tänker stå på torget och prata med människor, hålla tal, bjuda på varm dryck och göra vad vi kan. Kom du också!

 Stop global warming! Vi behöver handling i Poznan men även i Sundsvall krävs aktion.  Sundsvall behöver klimatanpassade satsningar som en ny järnväg och utökad kollektivtrafik istället. Kom och visa vad du tycker! Klimattåget går NU! Vi vill uppmärksamma:

1. att människor redan lider och dör på grund av klimatförändringar.

2. FN:s klimatmöte, COP 14, i Poznan, Polen, som pågår den 1 till 14 december, och nästa års stora klimatmöte i Köpenhamn, COP 15.

Det krävs en radikal klimatpolitik för att stoppa de allvarliga klimatförändringarna, något som världens ledare tyvärr inte är allt för ense om…

Talare för Vänsterpartiet är Jenny Lindahl Persson.
Asylkommitèen serverar fika efter i Kårhusets på Köpmangatan 15

 

Skolrådets kamp gav resultat – Runsviks skola får behålla alla årskurser.
Barn- och utbildningsnämnden har tänkt om och beslutade i går om nybyggnation.
– Engagerar man sig så går det att påverka, konstaterar Katrin Olofsson från skolrådet.

Politikerna ville renovera Runs­viks skola och flytta eleverna till Sköle skola redan i femman. Föräldrar och lärare höll inte med och presenterade ett alternativt förslag där alla elever, från förskola till årskurs fem, får plats. I går kom glädjebeskedet: skolpolitikerna säger ja till skolrådets förslag.

Blev förvånad
– Det känns helt fantastiskt. Jag blev så förvånad att jag knappt kan tro att det är sant, säger Katrin Olofsson, föräldra­representant i skolrådet.
– Engagerar man sig så går det att påverka i den kommun­ala skolan, konstaterar hon.
Skolrådets förslag bygger på att kök och matsal placeras i en ny fristående byggnad. En lösning som blir marginellt dyrare jämfört med kommun­ens renoveringsalternativ.
– En bra och långsiktig lösning – skolrådet har gjort ett föredömligt arbete, konstaterar Martin Johansson, s, barn- och utbildningsnämndens ordförande.
En dialog har under en längre tid förts mellan skolpolitik­erna och skolrådet.
Barn- och utbildningsnämnden besökte Runsviks skola för en månad sedan för att diskutera alternativa lokallösningar med skolrådets representanter.

Snar byggstart
Arbetsutskottet fick två veckor senare rådets lokalförslag med ritningar och ekonomiska kalkyler på bordet inför sitt sammanträde.
Utskottet ville dock ha mer betänketid innan man tog beslut i frågan.
I går hade skolpolitikerna alltså tänkt klart och arbetet med att bygga ett fristående hus för matsal och kök på skolgården kommer att starta inom en snar framtid.
– Det här måste åtgärdas snabbt, säger Martin Johansson.
 

 

Källa: Dagbladet 080327
Anna Quale

Idag har den kommunala grundskolan höga lokalkostnader eftersom den inte anpassats till de befolkningsförändringar som skett och etableringen av fristående skolor. Sedan 2003 har den kommunala grundskolan tappat 1300 elever. Om några år kan den ha förlorat så mycket som var femte elev. Vi vill utveckla skolan och ge lärarna möjlighet att ge bättre stöd till eleverna och öka måluppfyllelsen. Vi vill också stärka den kommunala skolans konkurrenskraft.

  

Därför kommer barn- och utbildningsnämnden under de närmsta åren att fokusera på:

– Lägre lokalkostnader (Resurser där de behövs)

– Metodutveckling och kompetensutveckling

– Språk och matematik

– Flickors och pojkars lärande

– Arbetsro och nolltolerans mot kränkande behandling

– Marknadsföring och profilering av kommunala skolor

– Lyfta goda exempel – lära av varandra

 

Vi föreslår också satsningar för att stärka den kommunala skolans konkurrenskraft. För att behålla och utveckla Bergsåkers skola som ett attraktivt alternativ föreslår vi en upprustning av den. För att utveckla den kommunala Montessoriskolan utifrån den efterfrågan som finns utvecklar vi den till en F-9 skola. Även Nedansjö skola byggs om för att förbättra deras förutsättningar.

 

Friskolorna ska inte ses som ett problem i detta sammanhang. Blott det faktum att de klarat att växa i den takt de gjort visar att de fyller ett behov bland lärare, elever och föräldrar. Vi ska dra lärdom av de fristående skolorna. En fråga som ofta kommer upp är den kommunala skolans möjligheter att marknadsföra sig och konkurrera med de fristående skolorna. Nämndens åsikt är att Sundsvalls skolor inte bara ska tillåtas profilera och marknadsföra sin verksamhet. De ska aktivt uppmuntras till det.

 

Det första och mest akuta problem som måste åtgärdas är överskottet av skolans lokaler. På barn- och utbildningsnämnden den 21 november kommer vi därför att föreslå förändringar som ska sänka skolans lokalkostnader och stärka den kommunala skolans långsiktiga konkurrenskraft. I vårt förslag har följande principer varit vägledande:

– Små barn ska inte behöva flytta

– Små barn ska inte tvingas resa långt

– Elevernas bästa utifrån de förutsättningar som finns har varit ledande i varje del i beslutet,

– Pengar som frigörs stannar i skolan

– Integration

 

Vårt förslag innebär att:

– Öde skola läggs ner. Eleverna flyttas till Vibackeskolan.

– Ljustadalens skola förändras, år F-3 samlokaliseras med år 4-9.

– Anundgårds skola förändras. F-2 flyttas ihop med förskolan, de äldre barnen flyttas till Lidens skola.

– Bergsåkers skola rustas upp. Det möjliggör en nedläggning av Österro skola 2011, eleverna kan då flytta in i Bergsåker skola. Beslut om det fattas senare.

– Bredsands och Svartviks 6-9 elever flyttas till Nivrenaskolan. Svartviks 4-5 flyttas till Bredsands skola.

– En utredning tillsätts om långsiktiga förändringar av Matfors skolområde.

– Stenskolan i Skönsberg lämnas. Eleverna flyttas till Haga/Katrinelunds skola.

– Nacksta skola läggs ner. Eleverna flyttas till Höglundaskolan.

 

Vi kan inte garantera att alla klasser kommer att kunna hållas ihop. Vi kan heller inte lova att alla lärare kommer att följa med "sina" elever. Vi är fullt medvetna vilka konsekvenser detta förslag kommer att innebära för berörda lärare, elever och föräldrar. Vi förstår den oro, rädsla och ilska som många upplever när det tar del av vårt förslag. Vi är samtidigt medvetna om konsekvenserna av att inte göra något. Vi känner oss därför trygga i det förslag vi lägger.

 

Vårt förslag innehåller nedläggning av flera skolor. Totalt minskar skolans lokalkostnader med 12 miljoner kronor. En del av de resurser som frigörs kan komma att bekosta lokaler till de skolor som öppnar de närmsta åren. I samband med förändringarna kommer vi även att föreslå en anpassning av den centrala administrationen, samordning av kringkostnader på skolorna och samordning av lärare och annan personal på skolan. Vår målsättning är att Sundsvalls kommunfullmäktige ska kunna ta ett enhälligt beslut i slutet på januari nästa år.

 

 

Martin Johansson (s)

Elisabeth Eng-Åkerlund (s)

Mathias Rex (mp)

Hans Zetterkvist (v)

Sven Bredberg (m)

Anders Larsson (c)

Stefan falk (fp)

Kontakta oss på mail eller skriv i gästboken vad ni vill att vi skall publicera här!
Vår redaktör behöver lite feedback. Ris&Ros…

 [email protected]

Vi vill ge en eloge till Sundsvalls krögare för viljan till samverkan i bland annat utvecklingsfrågor och avståndstagande mot droger. De flesta krögarna är mycket väl medvetna om skyddslagsstiftningen och har stor förståelse för lagstiftarens avsikt med alkohollagen. Det skriver Börje Bergström, Annicka Burman och Jan-Erik Lindblom.

  

Enligt moderaterna är man inom krogbranschen missnöjda med de alkoholpolitiska riktlinjer man följer i Sundsvalls kommun (12/10). Riktlinjer som så sent som i mars 2006 förändrades. Dessutom kräver man avsteg från alkohollagstiftningen eller möjligen en lagändring. Vi i majoritetsgruppen i individ- och familjeutskottet upplever att vi har en bra dialog och ett gott samarbete med krögarna och även med polisen.
   Vi är övertygade om att denna goda samverkan har motat och försvårat organiserad kriminalitet i Sundsvall, kopplad till restaurangnäringen, vilket i övriga landet är ett växande problem. Polisens siffror visar också att antalet våldsbrott sjunkit kraftigt de senaste åren, i anslutning till våra krogar.
   Tillsammans med Krögarrådet där restaurangnäringen ingår, har vi regelbundna träffar där vi diskuterar aktuella problem och möjligheter. De flesta krögarna är mycket väl medvetna om skyddslagsstiftningen och har stor förståelse för lagstiftarens avsikt med alkohollagen.
   Alkohollagen tillåter inte att näringspolitisk hänsyn tas, vilket innebär att vi inte kan eller ska lägga oss i huruvida en etablering verkar hållbar eller inte. Handen på hjärtat kan Sundsvall tyckas vara väl litet för de cirka 100 permanenta tillstånd som vi nu har. Risken finns att man förleds att tro att ett alkoholtillstånd garanterar bra ruljans för rörelsen.
   I debattartikeln raljerar man över det faktum att det måste skiljas på alkoholfria bord och bord där det serveras alkohol. Det är inte på något sätt unikt för Sundsvall att vissa verksamheter hanteras på ett sånt sätt. Det handlar då i första hand om där barn och ungdomar vistas. Vi vill att det ska vara möjligt för en barnfamilj att gå ut och äta och ha trevligt utan att behöva konfronteras med alkohol. Vi har stöd av senare tids modern forskning som visar att i familjer med liberala alkoholvanor och där man kontinuerligt exponeras för alkohol, leder till förhöjd konsumtion senare i livet för de unga familjemedlemmarna. Det moderata resonemanget visar var de har sina sympatier.
   Om moderaterna skulle ägna några minuter till en omvärldsbevakning i alkoholfrågan och tillståndsgivning, skulle man upptäcka att Sundsvall inte särskiljer sig från till exempel Malmö, Umeå eller Åre. Man skulle då upptäcka att flera större städer har en mer restriktiv politik än vad Sundsvall har. Men om man lyfte blicken några minuter för att bevaka andra städer skulle det bli svårt att upprätthålla skenet av en besvärlig kommun
   Vidare föreslår Magnus Sjödin och Per Wahlberg att ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn borde delas mellan finansutskottet och socialnämnden. Där visar man sin okunnighet då det i tillståndsgivningen även ska ingå bedömning av möjlighet till tillsyn. Skiljer man på dessa två verktyg får vi en osynlig gräns som blir svår att hantera.
   Vi vill ge en eloge till Sundsvalls krögare för viljan till samverkan i bland annat utvecklingsfrågor och avståndstagande mot droger.
   Börje Bergström (s)
   Annicka Burman (v)
   Jan Erik Lindblom (mp)
   Ledamöter i socialnämndens individ- och familjeutskottet
   
   Citat
   Polisens siffror visar att antalet våldsbrott sjunkit kraftigt de senaste åren, i anslutning till våra krogar.

Denna lokala regeringsförklaring är det övergripande mål- och
strategidokument som, tillsammans med kommunens Mål och
resursplan, ska vara styrande för den kommunala verksamheten
under fyra år. Kommunfullmäktige i Sundsvall fastställde regeringsförklaringen
vid sitt sammanträde den 27 november 2006.
Kommunfullmäktige beslutade
att fastställa att Lokal regeringsförklaring för Sundsvall 2007-2010, som socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljö
partiet de gröna utarbetat, gäller som ett övergripande
mål- och strategidokument under mandatperioden
och att de delar som avser år 2007-2009 ses som ett
komplement till den Mål och resursplan som fastställs i
och med beslut i detta ärende.

 

Inledande vision

Sundsvall präglas av optimism och framtidstro. Alla känner delaktighet

i samhällsutvecklingen, alla har möjlighet att utvecklas utifrån

sina förutsättningar. Oavsett livssituation känner vi oss trygga

i vetskap om att välfärden finns tillgänglig då vi behöver den.

Därför är vi villiga att ta ansvar för varandra och fria att sträva

efter vår personliga livskvalitet.

En god utbildning ger barn en stabil grund att växa utifrån.

Genom denna grund skapas trygga och ansvarstagande människor.

Vi har möjlighet att utveckla vår kreativitet och hämta energi

på vår fritid. Eftersom vi lever värdiga och aktiva liv i ett jämlikt

kretsloppssamhälle som präglas av mångfald är folkhälsan god.

Ingen behöver oroa sig för sin ålderdom.

Vår ekologiska och humanistiska grundsyn kombineras med en

stark vilja till förnyelse. Näringslivets förutsättningar att växa och

förnyas skapar arbetstillfällen och ger människor möjlighet att

försörja sig genom ett meningsfullt arbete. Härigenom skapas

en långsiktigt hållbar utveckling i regionens motor, det mänskliga

Sundsvall.

 

Tre kännetecken för kommunen

Trygghet

God livsmiljö

Hållbar utveckling

 

Övergripande mål

Barn och unga ska vara trygga och friska, samt nå ökad kunskap

och känna framgång i skolan.

 

Sundsvalls medborgare ska vara trygga i att de får god vård och

omsorg när behoven uppstår.

 

Sundsvall ska vara tryggt och tillgängligt för alla, med närhet till

grönytor och natur.

 

Alla Sundsvallsbor ska ha samma goda förutsättningar att

i gemenskap med andra leva utvecklande liv, fysiskt såväl som

mentalt.

 

Skapa en långsiktigt hållbar utveckling i en anda av livslångt

lärande för att nå målet om full sysselsättning.

 

 

Trygghet

Trygga människor kan utvecklas och forma de liv de önskar

– otrygghet gör människor osäkra och begränsade. De flesta

människor är någon gång i livet beroende av den trygghet som

kommunen ger. När det händer ska man veta att man får den

hjälp man behöver. Även anhöriga ska få stöd. I allt ifrån barnomsorg

till äldrevård ska man som medborgare kunna lita på

att man får professionell hjälp. Grunden för ett tryggt liv läggs i

barnåren.

Säkra utemiljöer och aktivt förebyggande arbete när det gäller

såväl missbruk som brottslighet är andra viktiga trygghetsskapande

faktorer. Utanförskap och klyftor i samhället skapar otrygghet

och misstänksamhet. Ett mål i det trygghetsskapande arbetet är

därför att skapa ett starkt civilt samhälle med god sammanhållning.

Ett av de största hoten mot en trygg välfärd är en svag offentlig

ekonomi. Därför ska vi upprätthålla en ekonomi i balans och ha

marginaler mot det oförutsägbara. I det solidariska Sundsvall gäller

välfärden alla, och den ska finansieras gemensamt och utifrån

förmåga. Det hot som den lokala och globala miljöförstörelsen

utgör, mot såväl människor som ekonomi, ska motverkas.

 

Sundsvallsborna ska också känna att de kan lita på att den

kommunala organisationen fungerar effektivt och att varje skattekrona

används på bästa sätt.

 

Tryggare förskola

Vi ska arbeta aktivt för att skapa en tryggare förskola. Genom

nyanställningar, ny och utvecklad pedagogik samt nya arbetssätt i

förskolan ska barngruppernas storlek minska och kvaliteten stärkas.

Stärkt föräldrasamverkan ska prägla Sundsvalls förskolor.

Förskolan är en viktig grund för ett jämlikt och jämställt samhälle.

Barn med särskilda behov ska identifieras tidigare i samverkan

med föräldrarna. Sociala problem ska förebyggas tidigt. Formerna

för den öppna förskolan ska utvecklas.

Tryggare individ och familjeomsorg

Tryggheten ska gälla alla. Vi ska i första hand förebygga och förhindra

att behov uppstår, men den som behöver hjälp ska få

det. I det stödet ska tanken om hjälp till självhjälp vara ledande.

Samverkan med frivilligorganisationer och landstinget ska stärkas.

Missbruk ska förebyggas tidigt. I missbruksvården ska den socialt

samordnade vårdkedjan betonas. Situationer där barn är

inblandade ska prioriteras och barnkriscentrum ska utvecklas.

Kommunens stöd till brottsoffer ska öka.

Tryggare äldreomsorg

Ingen ska behöva oroa sig för sin ålderdom. De äldre ska veta

att de får ett värdigt och rättvist omhändertagande när behoven

uppstår. Omsorgen ska utvecklas, utbudet ska öka och

specialistkompetensen ska stärkas när det gäller vissa sjukdomar

och språkgrupper. Personalstyrkan ska utökas i hemtjänsten och

i särskilda boenden. Antalet platser i äldreboenden i centrala

Sundsvall ska öka.

När vi åldras ska vi få behålla möjligheten till ett tryggt och innehållsrikt

liv. Äldres livskvalitet ska stärkas, den negativa isoleringen

och ensamheten ska brytas och den sociala tillvaron förbättras,

vardagsrehabiliteringen ska öka och medicinanvändningen ska

minska.

 

God livsmiljö

En frisk natur och en bra närmiljö, goda möjligheter till nya

intryck och fysisk aktivitet samt möjligheter att mötas är viktiga

delar i vår livsmiljö. Sundsvallsbornas möjligheter att leva friska

och hälsosamma liv ska stärkas. Det gäller såväl den fysiska som

den psykiska hälsan. Sundsvallsborna ska känna framtidstro och

del-aktighet i den lokala samhällsutvecklingen.

 

Livsmiljön ska bli bättre med fler grönytor och möjligheterna

till idrotts och kulturutövande ska stärkas. Sjukskrivningarna ska

pressas ner i kommunen och vi ska bli ännu bättre som arbetsgivare.

En god livsmiljö förutsätter att vi kan lita på att inte luft,

vatten och mat hotar vår hälsa.

 

Ett jämlikt och jämställt samhälle är en förutsättning för en god

livsmiljö för alla. Strävan mot det målet ska genomsyra hela den

kommunala verksamheten.

 

Framtidsinriktad miljöpolitik

Vi ska inte lämna miljöproblemen i arv till kommande generationer.

Vi ska bevara våra naturmiljöer och sanera gamla miljösynder

– men miljöarbetets fokus ska ligga på framtiden. Det innebär att

vi redan nu måsta bygga och anpassa oss till ett liv i ett kretsloppsamhälle.

Kommunens insatser för att underlätta återvinning

och kompostering ska öka.

Vi accepterar inte den konservativa tanken att vi måste välja

mellan utveckling och en god miljö. Vi ska ligga steget före och

dra nytta av omställningen till ett hållbart samhälle. Vi ska därför

underlätta för framväxten av förnyelsebara bränslen och energi.

Minst hälften av kommunens fordon ska drivas med förnyelsebara

bränslen. Vi ska arbeta för att uppfylla vår del av länets mål

för utbyggnaden av vindkraften.

Det kommunövergripande miljötänkandet ska öka, samtidigt som

naturvårdens ställning i kommunen stärks.

 

Aktivt folkhälsoarbete

Sundsvall ska utmärkas av en god folkhälsa för alla. Ohälsan ska

förebyggas aktivt. I första hand ska ohälsan bland unga motverkas.

En ny strategi mot ohälsa ska därför arbetas fram.

 

Kommunens samverkan med föreningslivet ska stärkas och stödet

till föreningslivet ska öka. Samtidigt ska kultur- och fritidsutbudet

bli mer jämställt och jämlikt. Möjligheterna till idrotts- och

kultur- upplevelser ska stärkas med fokus på de grupper som

idag inte deltar. På så vis ska vi bli bättre på att förebygga klyftorna

i människors hälsa. Vi ska arbeta för att det skapas fler drogfria

miljöer, även på kvällar och helger. De öppna idrottsplatserna

ska utvecklas. Fritidsgårdarnas innehåll ska stärkas. Närhet till

fritidsmöjligheter ska finnas i alla kommunens bostadsområden.

 

Fritids- och kulturutbudet ska stimulera människors kreativitet

och nyfikenhet, och uppmuntra till deltagande och utövande.

Inomhusidrottens och rock- och popmusikens möjligheter ska

stärkas, teaterns arbetsmiljöproblem ska åtgärdas.

De äldres möjligheter att delta i kultur- och fritidsaktiviteter ska

öka och antalet samlingsplatser ska bli fler.

 

Förebyggande personalpolitik

Som arbetsgivare ska vi verka förebyggande med den fysiska och

psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt ska vi satsa på rehabilitering

av dem som redan drabbats av ohälsa. Genom en offensiv personalpolitik

ska antalet heltidssjukskrivningar minska och sjukfrånvaron

pressas ner.

 

För att stärka personalens möjligheter att utvecklas ska satsningen

på kompetensutveckling och vidareutbildning bli mer

kontinuerlig. Personalens inflytande över sin arbetssituation ska

stärkas, deras specialintressen ska tillvaratas och satsningen på

självstyrande grupper ska utvecklas. Projekt med arbetstidsförkortning

ska testas.

 

Löneskillnader mellan kvinnor och män ska upphöra genom ett

målmedvetet och långsiktigt arbete. En större grad av mångfald

ska prägla organisationen, även på chefsnivå.

 

Hållbar utveckling

När varje individ ges goda förutsättningar att växa och utvecklas

utifrån sina villkor stärks vår gemensamma utveckling. En stark

ekonomisk utveckling på bekostnad av människor och natur är

kortsiktig och i förlängningen inte lönsam. Vårt mål är därför en

långsiktigt hållbar utveckling ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt

perspektiv. Sundsvalls lokala Agenda 21 ska vara styrande i

kommunens arbete.

 

Ett aktivt näringsliv som skapar arbetstillfällen och skatteintäkter

är en förutsättning för en hållbar utveckling. Kommunen ska göra

mer för att förbättra företagens förutsättningar och samtidigt rikta

aktiva insatser mot de arbetslösa. Grunden i ett samhälle i utveckling

är en flexibel skola med hög kvalitet där barn från alla grupper

möts och ges samma förutsättningar att växa och lära utifrån olika

behov. Utvecklingen ska gälla alla, oavsett samhällsgrupp, kön eller

geografisk hemvist. Genom offensiva insatser ska utanförskap och

segregation bekämpas.

 

Stärkt kvalitet i skolan

Kvaliteten i skolan ska stärkas genom bättre stöd till eleverna och

ökad studiero i en trygg, jämställd och stimulerande miljö. Barn

med särskilda behov ska få stöd tidigt i skolan. Kränkande behandling

och utanförskap ska förebyggas. Skolhälsovården ska utvecklas

och samarbetet mellan skolan, socialtjänsten och barn- och

ungdomspsykiatrin ska förbättras. Formerna för inlärningshjälp ska

utvecklas för att ge alla elever tillräckligt stöd i skolan.

Barns tidiga språkförståelse och kreativa skrivande ska prioriteras

och möjligheterna att ta del av kultur och idrott i skolan ska öka.

Skolans lokaler ska bli mer flexibla och matsalarna lugnare. Elevers,

lärares och föräldrars inflytande över skolan ska stärkas. Flickor

och pojkar ska ges samma möjligheter i skolan.

Vi ska uppmuntra skolor att tillvarata möjligheten att utveckla

särskilda inriktningar, ny pedagogik och nya arbetssätt.

Specialistkompetensen ska stärkas genom satsningar på vidareutbildning.

Skolans samverkan med näringsliv och föreningar bör

stärkas och lärlingsutbildningen ska utvecklas. Vi är positiva till icke

vinstutdelande alternativ, men vi ska samtidigt verka för skolor där

barn från alla samhällsgrupper möts. Små skolor ska bevaras.

 

Långsiktig stadsplanering

En offensiv och långsiktigt hållbar stadsplanering underlättar

näringslivets förutsättningar att växa. Nyetableringar ska enkelt

kunna göras i överensstämmelse med våra krav på mänskligt och

ekologiskt hållbara miljöer, med hjälp av ett framtidsinriktat och

långsiktigt stadsvisionsarbete.

 

Vår utgångspunkt är att Sundsvall ska vara tryggt, grönt och tillgängligt

för alla, oavsett var man bor eller om man är barn eller

gammal. Stadskärnans grönytor och karaktär ska bevaras och

utvecklas. Vi ska verka för en nedgrävning av järnvägen genom

centrala Sundsvall och ett nytt resecentrum. Landsbygdens förutsättningar

ska stärkas med utgångspunkt i landsbygdsprogrammet.

Samhällsplaneringen ska präglas av en god hushållning med hänsyn

till kommande generationer.

 

Vägarna inom kommunen ska bli bättre och infrastrukturen inom

Sundsvallsregionen och till Stockholm bör förbättras. Samtidigt ska

kollektivtrafiken samt gång och cykelvägarna förbättras. Biltrafiken i

centrala Sundsvall ska minska och barns trafikmiljö ska förbättras.

 

Aktivt arbete med näringslivet för nya jobb

Vi ska förbättra företagens förutsättningar och underlätta för framväxten

av nya arbetstillfällen. Kommunens samarbete med andra

aktörer i vår arbetsmarknadsregion ska stärkas. Samarbetet mellan

utbildning och näringsliv ska utvecklas. Vi ska satsa på de branscher

där Sundsvalls näringsliv är starkt och stödja framväxande framtidsbranscher.

Kommunens engagemang och service gentemot

näringslivet ska öka.

 

Samtidigt ska kommunen arbeta med aktiva insatser på individnivå

för att stärka de arbetslösa och då särskilt ungdomarna. Därför ska

vuxenutbildningen värnas och dess former utvecklas. Tiden i sysslolöshet

ska minska. Integrationspolitiken ska stärkas och individualiseras,

med fokus på arbetslinjen. Tillsammans med andra aktörer ska

vi förbättra möjligheterna för psykiskt funktionshindrade att arbeta.

 

Utifrån kommunens ekonomiska resurser och de behov vi ser i

verksamheten kommer arbetslösheten även att bekämpas genom

nyanställningar i kommunens verksamhet.