Skip to main content

Författare: HoZ

Majoritetens Regeringsförklaring för Sundsvall 2018 – 2022

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet vill se ett Sundsvall där vi skapar möjligheter för alla människor att leva ett gott liv. Sundsvall ska vara en attraktiv kommun
där människor vill bo och verka. En växande kommun där både stad och land utvecklas. En trygg kommun med en välfärd av hög kvalitet. En hållbar kommun som förutom sociala och ekonomiska utmaningar också klarar av att stå emot globala klimatförändringar och lokala
miljöproblem.
Sundsvall tar klimatförändringarna på allvar. Stora samhällsaktörer, som Sundsvalls kommun, måste gå före och vara en förebild i klimatarbetet. Vi ska därför under den här mandatperioden konkretisera vad vi kan och behöver göra lokalt för att bidra till att motverka klimatförändringarna. Vi vill se ett Sundsvall som växer och utvecklas ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Sundsvall ska ställa sig bakom och arbeta för att uppnå
målen i Agenda 2030.
Vi vet att skillnader i levnadsvillkor förekommer idag beroende på bland annat om du är man eller kvinna, vilket bostadsområde eller del av kommunen du bor i eller vilken skola du går på. Det kan vi inte acceptera. Därför är arbetet med att utjämna skillnader i levnadsvillkor bland sundsvallsborna en prioriterad fråga i strävandet efter ett jämlikt Sundsvall.
Sundsvall ska ha en stark generell välfärd som alla kan ta del av efter behov och som ger livskvalitet genom hela livet. I Sundsvall ska alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, få möjlighet att utvecklas och utmanas för att nå sina mål både i skolan och senare i livet.
Sundsvallsborna ska få den vård och omsorg de behöver och känna trygghet i alla delar av kommunen.
Vi vill se en arbetsmarknad där människor rustas för att kunna ta dagens och framtidens jobb. Ett aktivt arbete med integration är en förutsättning. Samtidigt ska vi skapa bra
förutsättningar för det lokala näringslivet och vi vill se fler och växande företag i alla delar av kommunen.
Vi söker det som förenar snarare än det som skiljer och vi vill lösa gemensamma utmaningar tillsammans. Vi tror på Sundsvall. Vi har därför enats om en gemensam politisk plattform som syftar till att fortsätta utveckla
Sundsvall. Tillsammans.

Ett Sundsvall som håller ihop
Vi vill att hela Sundsvall ska leva. Medborgarna ska kunna få grundläggande service i hela kommunen. Vi vill fortsätta arbeta för att minska skillnaderna mellan stad och landsbygd, och mellan kommunens olika bostadsområden. Landsbygdsprogrammet ska vara ett levande dokument och lokala utvecklingsplaner ska tas fram för varje serviceort. Det behövs fortsatta satsningar på bredbands-utbyggnad, bostadsbyggande och kollektivtrafik, med en
första prioritering om utökad busstrafik till Stöde och ett trygghetsboende i Matfors.
Vi vill under mandatperioden särskilt fokusera på att öka den kommunala närvaron i kommundelen Indal-Liden. Det handlar bland annat om byggande av en idrottshall, om-lokalisering av kommunala arbetsplatser, satsningar på utemiljön och särskilda satsningar på att utveckla näringslivet i kommundelen. Vi ser också att stadsdelen Bredsand behöver särskilda satsningar då det är ett område där många lever i utanförskap. I dessa båda delar av kommunen vill vi genomföra ett pilotprojekt med lokala råd där lokala förtroendevalda tillsammans med representanter från näringsliv och föreningsliv får möjlighet att diskutera och prioritera vilka insatser som behövs i områdena.
Kommunens närvaro, bland annat socialtjänstens före-byggande arbete behöver, med stöd i den socioekonomiska kartläggningen som genomförts, öka i några prioriterade
bostadsområden. Vi vill också se ett ökat samarbete mellan kommunala förvaltningar, men också med externa aktörer såsom polisen, i dessa bostadsområden. Detta för att öka
tryggheten i hela Sundsvall.
Vi behöver öka andelen kultur- och fritidsaktiviteter som sker i våra bostadsområden och de kommunala förenings-bidragen behöver uppmuntra till att fler aktiviteter sker utanför centrum. Föreningsbidragen ska utvecklas och de ekonomiska förutsättningarna för föreningslivet behöver vara förutsägbara och långsiktiga. När vi ser över bidragen är jämställdhet, integration och tillgänglighet vägledande.
För oss är det självklart att alla ska ha tillgång till, och möjlighet att ta del av aktiviteter.
Inget barn ska stå utanför föreningslivet på grund av sina föräldrars ekonomiska situation. Där utgör både Kultur-skolans verksamheter och Sportoteken bra exempel.

En likvärdig skola
Sundsvalls skolor ska vara en plats där kunskap, kreativitet och motivation står i fokus.
Skolan spelar en viktig roll i att tillsammans med föräldrarna lägga grunden för barnens framtid. Oavsett bakgrund och förutsättningar ska alla barn få möjlighet att utvecklas och
utmanas för att nå sina mål. Alla barn ska ha rätt till en god och trygg skolgång.
Sundsvalls skolresultat har under alldeles för många år varit för låga. Även om den trenden har börjat vända till det bättre, mycket tack vare ett målmedvetet arbete, behöver vi
fortsätta arbeta för att höja skolresultaten. Vi är övertygade om att Sundsvalls skolpolitik behöver mer samarbete och mer långsiktighet. Därför kommer vi under mandatperioden att ta initiativ till breda politiska samtal med syfte att finna långsiktiga överenskommelser på skolans område.
Alla elever, oavsett huvudman, ska få det stöd de behöver och ges förutsättningar att nå sina egna och skolans mål. För att motverka segregationen och uppnå en likvärdig skola behöver resursfördelningen i större utsträckning styras efter behov. Vi vill att de skolor som har tuffast förutsättningar ska ges extra resurser, både i form av pengar och av personal, exempelvis genom att förstelärarna bör finnas på de skolor som har störst behov. För att stimulera en utveckling i hela kommunen ska det finnas en skola i varje serviceort.
Elevvården ska vara lätt att nå och finnas nära eleverna. Vi vill se ett stärkt samarbete mellan skolhälsovården, primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin för att arbeta förebyggande mot den växande psykiska ohälsan bland unga.
Gymnasiekompetens är idag ett krav på arbetsmarknaden. Samtidigt som många branscher är i stort behov av arbetskraft väljer allt färre elever praktiska program, trots att de ofta leder direkt till arbete. Statusen på de yrkesförberedande programmen behöver höjas,
exempelvis genom att införa högskolebehörighet som norm på samtliga nationella program på Sundsvalls gymnasium.
Vi vill se fler vuxna i skolan för att minska lärarnas administrativa börda och kringuppgifter.
Även central rättning av exempelvis nationella prov kan vara ett sätt att förbättra förutsättningarna för lärarna att ägna sig åt kärnuppdraget.
Förskolan är en viktig pedagogisk verksamhet som vi vill fortsätta att utveckla. Alla barn har rätt till förskola. Vårt mål är att alla barn får så mycket förskoletid som barnen har behov av.
Personaltätheten inom förskolan behöver öka, särskilt för de yngsta barnen, och vi vill se investeringar i förskolans inom- och utomhusmiljöer.
Samarbetet och dialogen mellan den kommunala skolan och de fristående skolorna ska förbättras. Tillsammans behöver alla skolor ta ett gemensamt ansvar för likvärdigheten, inte
minst vad gäller skolans roll i ett aktivt arbete för att bryta segregationen. För att det fria skolvalet ska fungera är det viktigt att alla kan delta på ett likvärdigt sätt. Därför ska
kommunen informera vårdnadshavare om innebörden av det fria skolvalet, hur detta fungerar i praktiken och ge alla Sundsvalls skolor möjligheter att beskriva sin verksamhet
för vårdnadshavare innan skolvalet.
Med tanke på överetableringen av skolor i Sundsvall kommer vår inställning vara att endast tillstyrka nyetableringar av skolor om dessa tillför någonting nytt.

En trygg vård och omsorg
Sundsvall ska ha en stark, generell välfärd av hög kvalité. Oavsett vilken ålder du har så förtjänar du ett tryggt och bra boende. Vi vill därför fortsätta investera i äldreomsorgen,
både genom ökad bemanning och fler äldreboendeplatser. Under mandatperioden vill vi se fler äldreboendeplatser i någon av kommunens serviceorter.
Den sociala samvaron för våra äldre behöver förstärkas och varje serviceort ska ha en mötesplats där äldre erbjuds aktiviteter och social samvaro. Vi vill skapa förutsättningar för äldre att hålla sig friska och där är fysisk aktivitet viktigt.
Vägen till en vård och omsorg av hög kvalitet är personalen. Genom bland annat förbättrade scheman, avskaffade delade turer och utbildningsinsatser förbättrar vi både för personalen och brukarna. Arbetstidsförkortningsprojektet inom socialtjänsten har varit lyckat och permanentats. Vi vill nu gå vidare och omsätta erfarenheterna från projektet till ett äldreboende.
Den som vill och kan bo kvar i den egna bostaden ska få det stöd och den vård den behöver.
För att öka äldres trygghet och självbestämmande ska Sundsvallsbor över 80 år ha möjlighet att få hjälp med aktivitet, städ eller inköp en viss tid per månad utan
biståndsbedömning. Med hjälp av tekniska lösningar kan välfärdens kvalité höjas, tryggheten öka och antalet vårdskador minska. Vi vill satsa på digitalisering inom
äldreomsorgen.
Upphandling inom ramen för individ- och omsorgsverksamheten, exempelvis HVB-hem och
LSS, ska i större utsträckning ske genom lagen om valfrihetssystem (LOV), där kommunen i högre grad kan styra kostnadsnivån genom prissatta förfrågningsunderlag.
Arbetet för hindra människor att påbörja eller fastna i ett missbruk ska fortsätta. Våra satsningar på förebyggande arbete, fältassistenter och eftervård ska vidareutvecklas. Alla som påbörjat en vårdbehandling för missbruk ska få en särskilt utsedd koordinator som ska vara ett stöd genom hela vårdkedjan i vägen tillbaka till arbete och eget boende. Arbetet med modellen Bostad först ska intensifieras. Kommunen har ett ansvar i att se till att ingen hamnar utanför våra trygghetssystem.
Personer som lever med funktionsvariationer och som har behov av stöd och omsorg ska känna sig trygga med att få det stöd de behöver för att leva ett gott och rikt liv. Alla har inte möjlighet att ta de jobb som finns på öppna arbets-marknaden, men det finns många arbeten de skulle kunna utföra. Utbudet av daglig verksamhet ska i större utsträckning anpassas till dagens behov.

Ett Sundsvall som växer hållbart
Ett jobb är en viktig förutsättning för att vi ska kunna försörja oss, utveckla oss och känna oss som en del av samhället – att vi bidrar. Vi ska fortsätta bekämpa arbetslösheten och fortsätta arbeta för att ge stabila och långsiktiga förutsättningar för näringslivet att utvecklas.
Arbetslösheten ska brytas och etableringen av nyanlända måste ske snabbare. SFI behöver kopplas mer till arbetsmarknaden, i form av bland annat fortsatta satsningar på yrkes-SFI. Vi vill också se SFI-verksamhet som riktar sig till föräldralediga. Vi ska i samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen bidra till att fler långtidsarbetslösa får in en fot på arbetsmarknaden. Allt för att bidra till en hållbar social utveckling. För det krävs ett förvaltnings-överskridande arbete, där samtliga delar av kommun-organisationen bidrar.
Vi behöver öka tempot i vårt arbete för att stimulera nya och växande företag, och det arbetet ska inledas med att i bred dialog med näringslivet ta fram en näringslivsstrategi för
Sundsvall. Vi vill revidera Näringslivsbolagets ägardirektiv där ett större fokus ska ligga på näringslivsutveckling och arbetet med företagsetableringar och investeringar. För oss är det en självklarhet att den lokala näringslivspolitiken ska bidra till att främja en hållbar utveckling. Kommunen ska ge vägledning till företag för en hållbar produktion och hållbara
produkter.
Sundsvall behöver fortsätta jobba för att stärka sin attraktionskraft. Vi vill ge kulturen och miljön en mer framträdande roll i en reviderad hållbar tillväxtstrategi.
Kommunorganisationen ska förbättra sin beredskap för ett växande Sundsvall.
Tillgängligheten för medborgarna och företagen när det gäller myndighetsutövning, såsom exempelvis bygglovs-hantering, behöver förbättras. Detaljplanearbetet måste snabbas på och vi behöver arbeta mer strategiskt med att planera mark för företagsetableringar.
Sundsvalls rika föreningsliv och attraktionsvärde för besökare och kommuninvånare ställer krav på moderna simhallar, idrottsplatser, publika arenor och scener. Vi behöver därför se över vår investeringsprocess för att snabba på mellan beslut och genomförande.
Vi vill att det byggs fler, billiga, hyresrätter i hela kommunen och i detta ska Mitthem vara en viktig aktör. För att motverka segregation och bidra till ett mer jämlikt boende vill vi se en mer blandad bebyggelse. Vid planering av nya stadsdelar är detta särskilt viktigt att ta hänsyn till. Bostadsgarantin för studenter ska utvecklas under mandatperioden.

Ett hållbart Sundsvall
Sundsvalls kommun ska vara ledande i arbetet för en god miljö och i omställningen till en fossilfri kommun. Utvecklingen av kommunens kollektivtrafik, som även fortsatt är fossilfri, ska fortsätta med syfte att öka resandet. En del i detta är att subventionera kostnaden för kollektiv-trafiken för barn, unga och seniorer, men också på sikt se över prisnivåerna generellt inom kollektivtrafiken. Styrningen av kollektivtrafiken behöver förbättras och här
behöver vi invänta och utvärdera effekten av Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands nya organisation. Om styrningen och resultaten inte förbättras kommer vi att överväga att återta det kommunala ansvaret för kollektivtrafiken i Sundsvall.
Kommunens mat och matproduktion behöver bli mer klimatsmart och mer hälsosam. Därför ska halva tallriken som serveras i kommunens verksamheter vara
ekologisk eller närproducerad.
Hanteringen av matavfallet måste lösas, och vi vill därför fortsatt utreda frågan om biogasproduktion och utreda alternativet med anläggningen i Härnösand. Ett första steg i
hanteringen av matavfallet blir att utreda optisk sortering av allt hushållsavfall i Sundsvall.
Sundsvall ska bli en giftfri kommun och den nya kemikalieplanen ska därför implementeras med start i våra förskolor och skolor i syfte att få bort skadliga ämnen och gifter i vår vardag.
Sundsvall växer och det byggs. Vi vill främja ett hållbart byggande i trä. Vi kan dessutom bli bättre på att inte konsumera energi i onödan. Därför ska kommunen aktivt verka för en omställning där konsumenter erbjuds stöd för att minska sin förbrukning och uppmuntra
till alternativa energikällor som sol, vind och biogas.

Det blir Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet som ingår i ett majoritetssamarbete under kommande mandatperiod.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har nu kommit fram till en gemensam överenskommelse för att kunna ingå i ett majoritetssamarbete i Sundsvall under kommande mandatperiod.

– Vi är väldigt glada över att ha kunnat landa i en överenskommelse. Redan för fyra år sedan var vi tydliga med att vi ville bygga ett långsiktigt samarbete och det känns riktigt tryggt att nu gå in i en ny mandatperiod tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet. Våra tre partier trivs ihop, litar på varandra och har mycket gemensamt politiskt, säger Niklas Säwén, ordförande Socialdemokraterna i Sundsvall.

– Vi är nöjda med det samarbete vi haft de senaste fyra åren. Nu ser vi fram emot en ny, givande mandatperiod. Att Centerpartiet har gått starkt framåt här i Sundsvall tar vi som en signal från våra väljare på att man är nöjd med den politik som bedrivits. Man ska kunna känna igen sig i våra centerfrågor i den här majoriteten tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, säger Hans Forsberg, ordförande Centerpartiet Sundsvall.

– Vi ser fram emot ytterligare en mandatperiod tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet i regering. Våra partier har mycket gemensamt, framförallt ser alla tre partier vikten av att arbeta med miljö- och klimatfrågorna, vilket är en förutsättning för att vi ska lyckas, säger Karin Gustavsson, ordförande Vänsterpartiet Sundsvall.

Vilka som blir kommunalråd, vice kommunalråd och oppositionsråd samt fullmäktiges ordförande och vice ordförande beslutas under kommunfullmäktiges sammanträde den 29 oktober.

Den politiska inriktningen för utveckling av Sundsvalls kommun handlar om arbete för

  • ett Sundsvall som håller ihop
  • en likvärdig skola
  • en trygg vård och omsorg
  • ett Sundsvall som växer
  • ett hållbart Sundsvall.

 

Erfan Kakahani: Därför är jag Vänsterpartist

”Bomben slog ner utanför huset, jag tog din bror i famnen och tillsammans med din syster sprang vi ner till skyddsrummet som fanns i källaren och lämnade dig för att dö. Säkra i skyddsrummet kunde jag inte förmå mig att lämna dig så jag sprang in i huset igen och till vaggan där du låg,  jag fick ut dig i sista sekund, för nästa bomb träffade huset. Vi överlevde och det gjorde även din far som kom tillbaka till oss från striderna berättar min mamma för mig.”

Det är 1983, det är krig mellan Iran och Irak samtidigt är det ett krig för ett fritt Kurdistan. Min far kämpar med vapen i handen mot Iran. Min mor tillsammans med mina syskon och jag befinner oss i Byare, en by på gränsen mellan Iran och Irak. Jag är två månader gammal när min mor lämnar mig för att dö, om än för några minuter, innan hon kommer tillbaka och räddar mitt liv. Vi överlever. Min far hittar oss senare och vi flyr till Irak, vi är nu flyktingar.

Jag växte upp som flykting i Irak, ständigt på flykt, från stad till stad. Jag växte upp till ljudet av gråtande skrik, skottlossning och explosioner. Jag minns när jag och mina syskon samlades runt mor i den granatsäkra källaren och ser på när far och andra män, täckta i blod, bär ner skadade människor.

Jag kan än idag inte glömma han som hade förlorat sina ben till granaten, han som var död men fick tillbaka livet om och om igen och varje gång frågade samma fråga. Var är mina barn? Minnena finns kvar från då min far fördes bort av irakisk polis och jag minns såväl dem långa dagarna tills han hittade hem, torterad och misshandlad.

När mor och far väckte oss mitt i natten för att fly undan en mobb av irakier som skulle hämnas för att de hade förlorat en av de sina. Allt detta är några få av flera historier jag tar med mig till Sverige i December 1991 då vi genom FN får beviljat uppehållstillstånd i Sverige.

Jag var åtta år när vi kommer till det nya landet och nu behövde jag inte längre vara rädd. Här fick vi rita, spela spel, leka, sjunga, och bada. Här fick jag vara barn. I skolan fick jag pris för att jag var duktig i matematik till skillnad från i Irak där jag fick stå längst fram i klassrummet med uppsträckta handflator och ta emot tjugo slag med en pekpinne för att jag inte hade uppfyllt kraven. Nu var det annorlunda. 

När jag inte var lika bra på svenskan som mina klasskamrater fick jag, ensam, mer tid med läraren istället för att få ta emot slag från pekpinnen. I mitt nya land fick jag sitta i samma klassrum genom grundskola, gymnasium och högskola som alla andra barn. Här spelar det ingen roll om du är kurd, arab eller svensk. Det spelar ingen roll om du är rik eller fattig. Vi fick alla samma möjlighet i livet. Jag har kommit till världens bästa land.

(Reds anm: Bilden tagen av boxarkompis!)

Som sextonåring hittade jag till boxningsklubben. Jag var ingen bra boxare så jag fick ta emot mycket stryk. Jag hade ingen talang för sporten och att jag bara var 154cm lång var bara till min nackdel. Endast två segrar på mina första tjugo matcher hade fått många att sluta men jag kämpade på. Boxningsklubben var min fristad när jag endast mötte sorg hos mina föräldrar. Jag kunde lyssna på deras berättelser och försöka vara stark för dom även om jag visste att den enda lycka som fanns för dem var i deras hem i Kurdistan. Den lycka jag dessvärre inte kunde ge dom. 

Vi delade sorgen över min storasyster som vi övergav och lämnade ensam kvar i Irak. Alla dom långa månaderna det gick mellan de gånger då hon hörde av sig för att meddela att hon var vid liv var en glädjefylld stund i vardagen. Alltid en kortvarig glädje som snabbt övergick till sorg igen, för vi visste inte huruvida det var det sista samtalet eller inte. Jag försökte tills jag inte orkade längre och då hade jag min fristad i boxningen.

Då jag prövat på några olika jobb så var det till slut inom industrin jag hittade min plats när jag öppnade dörren till vuxenlivet. På fabriksgolvet är det då min tur att få ge tillbaka till samhället för allt det jag har fått. Jag får jobba och slita men tar också del av de förmåner som finns där för mig. Och jag kan inte låta bli att förundras över Sverige som tar hand om de som inte orkar jobba fullt ut, de som blir sjuk eller skadad eller på något annat sätt inte är lika stark längre. 

Jag är stolt över att få vara en del av Sverige som är byggt på principen ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Jag stolt är socialist!

Åren har gått och jag har utvecklats till en bra boxare, jag har vunnit mitt tredje SM-guld och drömmer om ett OS guld. 2011 blir jag uttagen till en landskamp mot Frankrike och jag är väldigt stolt. Vi reser till Paris och jag kliver in i ringen tillsammans med landslaget och sjunger med till svenska nationalsången. Jag är först ut och det är en tuff match. Hela arenan hejar på fransmannen och buar samtidigt ut mig men jag ger verkligen allt i ringen. Jag förlorar den matchen men jag kommer ihåg hur stolt jag var över att äntligen fått representera Sverige.

När jag kommer hem till Sverige så läser jag i Aftonbladet att Jimmy Åkesson har utmålat muslimer till det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget. Varför? Jag är muslim och jag har alltid försvarat Sverige. Jag får upp ögonen för politik. Sverigedemokraterna har bara har 5.7% av svenska befolkningens röster och alla de andra partierna står upp mot SD och rasismen. Mitt Sverige står upp mot rasismen.

Det är 2014 och Sverige har snart haft åtta år av borgerligt styre. Vi har sjukskrivna människor som utförsäkras och lämnas till att få klara sig själv. Fackavgiften är dyrare och arbetslöshetskassan ger mindre, allt för att försvaga kollektiven. De starka kollektiven som har givit oss alla förmåner som vi idag tar för givet, till exempel pappaledighet, semester och sjukpenning.

Sverige är det enda landet i världen som tillåter ett obegränsat vinstuttag ur välfärden. Vi tar pengar från skolan, vården och äldreomsorgen och ger till de som redan är välbärgad. Dom rika blir rikare på bekostnad av de fattiga. Vi går tillbaka mot klassamhällen. Vi har slutat att ta hand om varandra.

Sverigedemokraterna får nu 12,86 procent i valet och är nu Sveriges tredje största parti. Vi får en allt råare samtalston. Jag har en gång fått höra av en vuxen man ”Sverige var en gång världens bästa land innan vi importerade hit en massa skit” och från en annan vuxen ”invandrare kommer hit för att våldta och sedan få bidrag i fängelser”.

Det är nu normalt och okej att säga det som var otänkbart för bara fem, tio år sedan. Vi har i landet som jag alltid älskat och alltid försvarat, landet som räddade mitt och min familjs liv, börjat tala om din och min nationalitet. Vi mot dem. Retorik som tar mig tillbaka till Irak och tillbaka till kriget. Retorik som la vapnet i händerna på min far från första början. Jag börjar känna ångest, rädsla och besvikelse där jag tidigare känt lycka och hoppfullhet. 

Sverigedemokraterna fortsätter att växa och jag tittar åt socialdemokraternas håll för att hitta solidaritet men finner istället  ”vi har tagit emot för många”, ”vi kommer aldrig att ha öppna gränser igen” och ”vi ska ta hårdare tag mot invandringen” samt ”förbjud tigger”. Jag kände inte igen dom, solidaritet fanns inte där att hitta längre.

Där socialdemokraterna inte går att känna igen står istället vänsterpartiet upp starka för sina ideal.

Vänsterpartiet är tydliga med att minska skillnaderna mellan rika och fattiga och att kvinnor och män ska behandlas lika. Vänsterpartiet står fast vid ett hållbart samhälle där både kvinnor och män tillsammans bygger sin egna framtid befriat från förtryck som relaterar till klass, kön eller etnicitet. 

Hos vänsterpartiet hittar jag solidaritet. Med en stark känsla för solidaritet för varandra kan vi hitta tillbaka till det Sverige jag älskar, ett Sverige för alla.

Därför är jag vänsterpartist.

Erfan Kakahani

Jonas Sjöstedt kommer till Selånger Marknad

Vi i Vänsterpartiet kommer att starta valspurten på Selånger Marknad. Det är med glädje och stolthet vi välkomnar vår partiledare till Sundsvall på söndag 19/8 kl: 12.30 – 13.30

Vi hoppas att alla kommer dit och lyssnar. Det ska synas att vi är ett parti i medvind och som växer så det knakar!

Rösta på Vänsterpartiet 9/9

Rösta rätt – Rösta rött

Vänsterpartiet är det parti som tydligt och klart tagit ställning till vilken sida vi står på – Har du?

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=la22Y9d7XUM&app=desktop

Vi är stolta

Vänsterpartiet går med stolthet och rak rygg i Pridetåget. I år som alla andra år. För oss är det självklart att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Trots att det går åt rätt håll på många vis så finns det mörka krafter i vårt samhälle som gjort sig påminda under de senaste åren. Inte minst genom den starkt homofobiska och nazistiska Nordiska motståndsrörelsen.

Människor blir misshandlade och trakasserade på grund av sexuell läggning. Det sker trots att svensk lagstiftning har blivit bättre på att inkludera HBTQ-personer. Vi vet att både hatet och hoten har ökat och det måste vi, tillsammans, sätta stopp för. Vi måste fortsätta förstärka och utveckla arbetet mot hatbrott.

I vår omvärld ser vi hur diktaturstater och även demokratier tar lätt på mord av homosexuella, och också försämrar lagstiftningen. De senaste åren har utvecklingen emellertid gått åt rätt håll, men fortfarande är det kriminellt att vara homosexuell i 72 länder; i 14 länder ger det långa fängelsestraff och i 8 länder dödsstraff.

Vi har ca 65 miljoner människor som befinner sig på flykt undan krig och förföljelser. I Sverige ska lagen ge asyl till den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning. Istället ser vi hur Migrationsverkets beslut brister vad gäller rättssäkerhet. Vänsterpartiet har från första början starkt kritiserat den nyare, hårdare migrationspolitiken.

När riksdagen röstade igenom den tillfälliga asyllagstiftningen, var det med vetskap om att den skulle göra det svårare för hbtq-flyktingar att få uppehållstillstånd. Genom den nya lagen avskaffas möjligheten att få asyl som ”övriga skyddsbehövande”, vilket drabbar hbtq-personer som flyr, särskilt hårt.

När reaktionära, rasistiska, homo- och transfobiska krafter flyttar fram sina positioner måste vi som står upp för alla människors lika värde göra mer. Både för att främja hbtq-personers rättigheter runt om i världen, och för att Sverige ska bli en fristad för den som flyr undan homo- och transfobi. Vänsterpartiet kommer alltid att gå i bräschen i den kampen.

Det är med vetskap om detta, om med- och motgångar, som Vänsterpartiet önskar att Sundsvall Pride 2018 blir en fest och hyllning till allas vår frihet att tryggt få leva med vem vi vill och att få vara den man är. När vi går i paraden på lördag, så gör vi det för att den tillfälliga asyllagen ska rivas, för att Sverige ska bli en fristad för den som flyr undan homo- och transfobi och ta ledartröjan för hbtq-flyktingars rättigheter. Vi ses i tåget.

Christiane Rüdiger & Hans Zetterkvist

Vänsterpartiet Sundsvall

FÖRSTAMAJ i Sundsvall 2018

Trots ett ihållande regn och iskalla vindar var det närmare 250 stycken som deltog i årets Vänstertåg. Christina Höj Larsen höll ett flammande tal som värmde både själ och hjärta. Hon visade med all tydlighet varför ett starkt Vänsterparti behövs. Flera andra talare visade också på nödvändigheten av en ny politik i Sverige. Klasskampen är viktigare än någonsin och i höstens val har vi möjlighet att ta steget mot en bättre framtid för alla. #vårtidnu

Efteråt samlades alla på Pipeline för att värma sig med fika, debatter och en massa musik.  Årets efterfest drog fler människor än någonsin och som vanligt var det Asylkommittén som arrangerade den delen av dagen. Förhoppningsvis innebär det att de fick in en rejäl slant till sin viktiga verksamhet.

Fortsätt läsa

Boktips från Maria West

 

Lite om mig

Jag är född och uppvuxen i Trollhättan i en vanlig arbetarfamilj och blev den första i släkten som tog studenten dvs gick ut gymnasiet. Efter skolan läste jag ryska och litteraturvetenskap i Uppsala och tänkte bli bibliotekarie men livet, politiken och kärleken kom emellan. Efter några år i Göteborg landade vi, min dåvarande man och jag i Sundsvall. Jag blev fritidspedagog och senare specialpedagog och har arbetat inom förskolan under större delen av mitt yrkesverksamma liv. På senare år har jag fortsatt med litteraturvetenskapen.

Jag lärde mig läsa på egen hand våren innan skolstart när jag hade mässlingen. Mina föräldrar läste en hel del och lånade regelbundet böcker på biblioteket. Far tog med mig till barnavdelningen som låg en trappa upp i Trollhättans stadsbibliotek och såg till att jag fick ett eget lånekort. Det var ett stort ögonblick i livet. Jag blev andlös över att få tillgång till alla dessa böcker.

Sen dess har jag läst. Jag har lånat och köpt böcker och aldrig fått nog. Genom böckerna öppnas hela tiden nya världar. Att läsa är som att resa både i tid och rum och inte bara på ett yttre sätt. Detta att komma nära andra människor och följa dem tätt som man kan göra i skönlitteraturen tröttnar jag aldrig på. Något liknande sker i film och teater och naturligtvis i nära samtal med människor. Men för mig är gestaltningen av människors liv och öden i skönlitteratur oöverträffad.

Här kommer nu mina boktips:

Det är jättesvårt att välja ut sju bra böcker. Jag gick till mina överfyllda bokhyllor och fick snabbt ihop dubbelt så många. Det kom att bli till övervägande del böcker med historisk anknytning. Tema skulle också kunna sägas vara norra Skandinavien. Men inte helt och hållet!

De osynliga av Roy Jacobsen

Detta är en bok som utspelar sig i norra Norge, på en ö i kustlandet i Nordland (söder om Lofoten). Tiden är 1913-1928. Ingrid växer upp på den isolerade ön Barröy med pappa, mamma, farfar och en faster som är udda. Berättelsen handlar om vardagslivet, om fiske och slitet med att odla, om våldsamma stormar och utsatthet. Hennes pappa Hans har visioner om framtiden och börjar bygga en riktig betongbrygga. Ingrid börjar i skolan på en grannö och världen blir större. De osynliga är verkligen en storslagen berättelse om hur livet kunde gestalta sig i Norge i början på förra seklet. Det finns också en fortsättning Vitt hav som utspelar sig under andra världskriget. Också den är mycket läsvärd. Konstigt nog vet vi här i Sverige väldigt lite om vad som hände i Norge då utöver den tyska ockupationen och lite om motståndsrörelsen i södra Norge.

Roy Jacobsen är född 1954 och har skrivit en rad romaner. Mest känd är Segerherrarna.

Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman

Detta är en biografi över Yvonne Hirdmans mamma Lottie som dog 1966 när Yvonne själv var småbarnsmamma. Hon upptäckte att hennes pappa slängt sin frus dagböcker i papperskorgen och tog hand om dem och en massa andra papper. Inte förrän som pensionär satte sig Yvonne (som med tiden kom att bli professor i kvinnovetenskap och historia) ner och gick igenom dagböckerna. En hel värld öppnade sig! Lotties liv visade sig innehålla hela Europas historia från 1906 då hon föddes i en utkant av Tsarryssland till att hon 1938 träffar den svenske socialdemokraten Einar Hirdman i Frankrike och sen kommer att leva resten av sitt liv i Sverige. Lottie lever i Tyskland under Weimarrepubliken, hon gifter sig med en greve men blir sen kommunist och flyttar till Moskva med en ny man. Yvonne Hirdman gräver i arkiven och reser i sin mors fotspår genom Europa. Som läsare blir man andlös över historiens alla vindlingar och man lär sig massor om ett Europa som man inte kände till. T.ex. multikulturellt Europa var i det tidiga 1900-talet och att bortre Rumänien räknades till Centraleuropa.

Den röda grevinnan är inte direkt lättläst, den är kompakt skulle man kunna säga men mycket läsvärd. Den tilldelades Augustpriset 2010. I När jag var ung berättar Yvonne Hirdman sin egen historia under 1900-talet.

Allt går sönder av Chinua Achebe

Nu ska vi resa långt söderut till Afrika. Allt går sönder utspelar sig i Nigeria i slutet av 1800-talet innan kolonisationen. Okonkwo är en stor och stolt krigare i sin klan. Han är mycket stolt över att vara på väg att bli en av de visa i sin by till skillnad från sin far som var en vekling. Chinua Achebe betraktas som en av Afrikas främsta författare. Boken är den första klassikern som beskriver ett ursprungligt afrikanskt samhälle inifrån, hur seder och bruk och vardaglig tillvaro såg ut innan missionärerna och sen kolonisatörerna kom. Det är en mycket stark och gripande berättelse närmast i form av en dokumentär. Alla vita som kommer är inte onda, det finns missionärer som försöker förstå den inhemska kulturen och tron. För Okonkwo är de ändå fiender och det blir mycket svårt för honom att förlika sig med att en av hans söner rymmer hemifrån och låter döpa sig.

Allt går sönder skall helst läsas i den pocketutgåva som finns att köpa nu eftersom det här finns både personlista, en ordlista och inte minst ett långt efterord som beskriver igbofolkets kultur och historia.

Om du vill läsa mer om Nigeria i modern tid så rekommenderar jag verkligen Chimamanda Ngozi Adichies böcker t.ex En halv gul sol eller Americana.

Bricken på Svartvik av Vibeke Olsson

Kanske har alla som följer mina boktips redan läst Vibeke Olssons böcker om Bricken som växer upp på Svartvik som en sågverksunge. Har ni inte det så är det hög tid att börja!

Bricken på Svartvik är den andra boken i den långa serien som följer huvudpersonens liv. I den första boken Sågverksungen som utspelas under strejken 1879 är Bricken barn. Hon har redan börjat jobba på sågen. Eftersom allt berättas ur hennes eget perspektiv blir den lite väl enkel för en vuxen läsare tycker jag. I boken som följer, Bricken på Svartvik, är hon tonåring och mycket mogen för sin ålder. Vibeke Olsson fortsätter att låta läsaren se allt ur Brickens ögon och följa hennes tankar i den vardagliga tillvaron. Detta kan man tycka blir väl enahanda emellanåt. Men de tankar och inre samtal man för med sig själv är ju ofta just tjatiga! Bo.rtsett från en del av Brickens inre monologer så levandegör Vibeke Olsson sågverkstiden i Sundsvallstrakten i allmänhet och Svartvik i synnerhet på ett fantastiskt sätt. Det känns nästan som att man är där! Serien om Bricken omfattar hittills sex böcker.

Kolibri av Kati Hiekkapelto

Nu blir det som omväxling en finsk deckare! Kati Hiekkapelto (född 1970) kommer från Uleåborg. Hennes deckare Kolibri utspelas i en stad vid Bottenviken i norra Finland. Huvudperson är den unga polisen Anna Fekete som kommer från Serbien men har vuxit upp här i norra Finland. Hon har flyttat hem och det blir inte enkelt att som ung kvinna med invandrarbakgrund att börja arbeta på den lokala polisstationen. En ung kvinna hittas död i ett motionsspår och snart följer ytterligare mordfall. Efterhand förstår polisteamet att det rör sig om en seriemördare. Boken är uppbyggd som en traditionell polisdeckare men vid sidan om polisarbetet får läsaren följa hur Annas liv gestaltar sig. Hennes känsla av rotlöshet och osäkerhet ställer till problem för henne. Detta är en mycket spännande och välskriven deckare. En andra bok om polisen Anna kommer senare i vår på svenska. På finska finns redan en tredje del.

Swede hollow av Ola Larsmo

Många är vi som bär på en bild av att det i allmänhet gick väldigt bra för svenskarna som utvandrade till Amerika från 1860-talet till fram emot första världskriget. Åtminstone så som Vilhelm Moberg gestaltade Karl-Oskars och Kristinas liv i sin Utvandrarsvit. Riktigt så var det ju inte. Många svenska utvandrare hamnade i miserabla förhållanden i storstäderna eller ute i obygderna. Ett sånt ställe var Swede hollow eller Svenska dalen i St Paul i Minnesota. Området var känt som ett av de fattigaste i hela USA i slutet av 1800-talet. Här levde många svenska invandrare och även folk från andra länder i miserabla skjul och kåkar som man när som helst kunde vräkas från. Männen arbetade oftast åt järnvägsbolaget Great Northen, kvinnorna kom att bli hembiträden, sömmerskor eller prostituerade. Ola Larsmo skrev först ett reportage om Swede hollow i DN och vidareutvecklade det senare till en roman om den svenska dalen.

I boken Swede Hollow skildras hur familjen Klar med föräldrar och tre barn från Örebro reser över Atlanten och först vistas en tid i New York innan de reser vidare till Svenska Dalen i St Pauls. Gustaf som arbetar inom skoindustrin har flytt Sverige efter att ha huggit ner en man som provocerat honom. Ola Larsmo beskriver en hård tillvaro i den mycket trånga dalen där tågen dundrar fram nästan framför dörrarna. Man får följa familjens liv över sekelskiftet fram till 1920-talet. En mycket läsvärd och intressant bok!

Marken av David Väyrynen

Denna sista av mina böcker är en diktsamling som utkom förra året. David Väyrynen är född och uppvuxen i Hakkas utanför Gällivare. Efter studier i Umeå och på skrivarutbildning i Skåne har han flyttat tillbaka till hemtrakterna. Marken är en mycket speciell diktsamling om folk som bor i Malmfälten. David Väyrynen har lyssnat på människors berättelser och småprat och fångat stämningar och åsikter som florerar. Av detta har han skrivit dikter som består av inre monologer, skrönor, livsberättelser mm. Återkommande finns sidor med långa numrerade levnadsregler typ budord, totalt 631 stycken både påbud och förbud. Ett genomgående tema är misstron mot sörlänningar i allmänhet och stockholmare i synnerhet. Här finns ett provinsialistiskt handlingsprogram och mycket annat. En annorlunda och rolig diktsamling!
David Väyrynen beskriver sig själv som en diversearbetare. Utöver skrivandet arbetar han bla som lärare på Kulturskolan i Gällivare, som badvakt och musiker. Han är också vänsterpartistisk kommunalpolitiker.

Alla böckerna utom den sista Marken finns utgivna i pocket. Naturligtvis finns de alla på biblioteket. Finns boken inte inne så kan man reservera den gratis. En bra service tycker jag.