Skip to main content

Är vänstern konservativ?

Ett (kanske inte) litet debattinlägg av Jonas Sjöstedt.

V ses som gammaldags trots att vi är Sveriges mest radikala parti. Lösningen är delat ledarskap och att som Moderaterna hitta ett nytt språk, skriver Jonas Sjöstedt.
Valresultatet var en stor besvikelse för mig som Vänsterpartist. Istället för en av Europas mest progressiva regeringar med de rödgröna får vi fyra år till med en trött högerregering. Alliansen kommer inte göra någonting för vare sig de arbetslösa, välfärden eller klimatet. Med ett rasistiskt parti i riksdagen blir den politiska debatten dessutom råare och mer reaktionär.

I ett läge med högerpolitik som ökar klyftorna och en historiskt svag socialdemokrati borde vänstern ha kunnat växa rejält. Istället backade vi. Det stämmer till eftertanke.
Vänsterpartiet står för populära värderingar som konsekvent miljöpolitik, en stark feminism, krav på rättvisa och jämlikhet. Ändå röstar få på partiet. Våra åsikter är uppenbarligen mer populära än vårt parti. Varför?
Jag tror att en förklaring är att Vänsterpartiet uppfattas som konservativt. Vi ses som försvarare av något gammalt snarare än som bärare av något nytt. Få vet vad vi egentligen vill eller hur våra idéer ska förverkligas. Det är inget bra betyg åt ett parti. Särskilt illa är det om riksdagens mest radikala idéparti, det enda socialistiska partiet och det tydligast feministiska, uppfattas som konservativt och gammaldags.
Jag har svårt att se att vi har någon annan än oss själva att skylla.
Utgångspunkten för arbetarrörelsen är alltför ofta traditionella, manligt dominerade industriarbetsplatser. Samtidigt är det utländsk arbetskraft och unga utan säkra anställningar som är mest utsatta på arbetsmarknaden. De återfinns ofta i tjänstesektorn. Hur vill vi förbättra deras villkor och trygghet? Hur ska deras arbeten se ut?
De frågorna måste vi ge tydligare svar på.
Vi försvarar statligt ägande. Men statliga företag behöver inte bete sig bättre än privata – se bara på Vattenfall. Hur ska statligt ägande förvaltas för att skapa utveckling i hela landet och gynna god ekonomisk tillväxt?
Även där måste vi som parti presentera en lösning anpassad till 10-talets Sverige.
Vi protesterar med all rätt när sjuka kastas ut ur sjukförsäkringen eller när a-kassan slås sönder. Men vi måste också erkänna att de gamla systemen hade sina svagheter. Trots det tror många väljare att vi vill tillbaka till det gamla, inte vidare till något bättre.
Många av de nya jobben kommer att skapas i små företag och i tjänstesektorn. Småföretagare har ofta mer gemensamt med vanliga löntagare än med storföretag, och Vänsterpartiet har en bra småföretagarpolitik. Ändå upplever småföretagare att vi inte står på deras sida.
Här behövs ett nytt språk för att förmedla vår politik.
Vänsterpartiet vill tygla det spekulativa finanskapital som ledde oss in i finanskrisen. Vi vill styra kapital från spekulation till arbete, välfärd och investeringar. Ändå var det inte vänstern som förmådde ge svaren när finanskrisen slog till.
Vi är ett feministiskt parti som vill uppnå verklig jämställdhet mellan män och kvinnor. Men vi hamnar i trovärdighetsproblem när det alltför sällan är kvinnor som för fram vår politik i partitoppen. Därför tycker jag att vi ska överväga ett delat ledarskap för Vänsterpartiet – en kvinna och en man.
Vänsterpartiet är inte det dogmatiska parti våra motståndare försöker hävda. Problemet är att vi inte lyckas förklara vad vi vill som demokratiska socialister i 2010 års Sverige. Sprängkraften i idéerna om allas lika värde, feminism och ekonomisk demokrati är lika stor som förut. Men lösningarna kan se annorlunda ut. Det är nödvändigt att vara emot en politik som ökar klassklyftorna och låser oss i arbetslöshet. Men det räcker inte. Vi måste också visa att vi har realistiska och genomförbara lösningar på dagens problem.
Moderaterna insåg att de uppfattades som ett konservativt parti för överklassen och att den bilden av partiet hindrade dem från för att kunna förändra Sverige. De valde den enda möjliga vägen – att modernisera sig.
Nu står Vänsterpartiet inför en liknande utmaning.

Vår kvinna i riksdagen, Christina Höj-Larsen


Under Vänsterpartiets gruppmöte den 7 oktober utsågs Christina Höj-Larsen som ersättare till riksdagens Arbetsmarknads-, Miljö- och jordbruks- samt Socialförsäkringsutskott.

Christina Höj Larsen blir ansvarig för flykting- integrations och migrationsfrågor.
”Jag är mycket nöjd. Det känns angeläget nu med borgarnas klasspolitik och SD i faggorna”, säger hon.

Fredrik Reinfeldt, sluta lura folket

I vissa avseenden kanske man kan säga att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är lite omoderna. Vi kanske inte använder oss av modern psykologi som vi borde. Då menar vi inte innehållet i politiken utan det vi visar folket.

Vi tror att vi genomskådar reklam, det gör vi inte. Företag är mycket medvetna om vad som säljer och inte. Här finns inget uppdrag att informera folket om produkten, bara sälja så mycket det går. Så gör även Alliansen. Orange är deras färg. De tog en gemensam färg för att visa upp att de håller samman. Orange är också vanligtvis färgen på Fredriks slips. Han leder truppen som håller samman.

När han sitter i partiledardebatt byter han slips och sätter på sig en röd. Nej, det är inte Filippa som plockat fram den ur garderoben för att matcha Fredriks ögon, ett rent strategiskt färgval.

När man nu lagt sig till med begrepp som Arbetarpartiet får man folket att känna igen både slipsfärgen och uttrycket. Fy Fredrik!

Ni vill privatisera sjukvården. Det finns ett privat barnsjukhus i Stockholm. Där kostar det 1400 kronor per besök. Vems barn kan söka vård där? Inte är det arbetarklassens barn. Rikas barn är värdefulla men det är alla andra också.

Att två barn med samma diagnos skall behandlas olika är ett svek.

Den privata sjukvården pumpar ut miljarder kronor per år av våra gemensamma skattepengar, det gör att de gemensamma vårdinrättningarna urholkas.

Dessa miljarder går via skatteparadiset Jersey tillbaka in till ägarna i form av aktieutdelning.

Om man vill komma till rätta med vårdköer är inte privatiseringar rätt väg, inte skattesänkningar för höginkomsttagare heller. Snart har vi det som i USA, den som inte har råd att betala en sjukförsäkring får ingen vård. Får du en allvarlig sjukdom får du vård som försäkringen täcker, den täcker inte all medicin eller alla operationer. Miljoner människor saknar privata sjukförsäkringar.

Barack Obama kämpar för att föra in vad Alliansen avvecklar. I USA är sjukvården dyrast i världen men inte tillgänglig för alla. Tänk dig att vara förälder där,
är det dit vi vill?

För att få ihop Alliansens politik försöker jag tolka begreppet DINK som en ledande folkpartist i Sundsvall anammat. DINK står för ”double income, no kids”, dubbla inkomster, inga barn. Han glömde visst att han hade tre barn innan men kanske offrade dem för alliansens politik. Det agerandet säger lika mycket om mentaliteten hos borgarna som deras politik och gärningar. HINB – ”high income, no brain”.

Anders Bergström och Monica Åkerhjelm Bergström
(V) i Timrå

Vänsterkören fortsätter…

Ikväll repade vi in tre nya, helt fantastiska sånger. Vill du vara med att fylla dina lungor, din själ och ditt hjärta med positiva vibrationer. Därmed också omgivningen med tankar, toner och trots mot det rådande samhällstillståndet. Kom med och sjung tillsammans med oss!
För info: [email protected]

Om protestdagen
Den 29 september är en alleuropeisk protestdag utlyst av europafacket ETUC. Det kommer vara strejker och demonstrationer utöver hela Europa, förutom Sverige. Då LO inte lyfter striden på hemmaplan har vi tagit ett eget initiativ och säger:
Europas arbetare – Res er!
”Stöd den alleuropeiska protestdagen mot åtstramningspolitiken – den 29 september bör vara en dag med aktiv kamp, protester och strejker runtom Europa ”
Länk till ”Uttalande av vänster (GUE/NGL) europaparlamentsledamöter”

Manifestation mot rasism och främlingsfientlighet

På lördag klockan 13:00 hålls manifestationen på Stora torget i Sundsvall.

Alexander Fandén tillsammans med Peter Burgos och Albin Karlsson är initiativtagare
till en manifestation mot rasism och främlingsfientlighet.
Ingen organisation arrangerar manifestationen, den är öppen för alla, från höger till vänster, som vill se ett Sverige där mångkulturen bidrar till ett bättre land att leva i, ett land där vi integreras istället för att segregeras.

Detta är ett fredligt arrangemang, precis som det varit i resten av Sverige.

Informationen om manifestationen sprids snabbt på facebook: länk om du är på Facebook

Hälsningar Alexander Fandén, Peter Burgos och Albin Karlsson

Medlemsmöte 22/9 Kl 18.00

Onsdag 22/9 har vi ett medlemsmöte för att sammanfatta valrörelsen och diskutera vad valresultatet innebär för oss.
Styrelsen träffas kl.17.00 och övriga medlemmar kl.18.00. Under kvällen bjuds det som vanligt på fika.
OBS! Vi är på Centralgatan pga att möblerna står kvar där sen valvakan!!!

Valet är gjort…

Riksdagsvalet 2010 blev den mardröm som ingen ville ha. Inte nog med att det främlingsfientliga Sverigedemokraterna kom in i riksdagen, vilket inte ens 30 och 40-talens andliga förfäder lyckades med, utan att den nyliberala revolutionen fick mandat att fortsätta att riva välfärdsbygget.
För arbetarrörelsen innebar valet en fortsatt kräftgång och nu har (V)änsterkanten på ett decennium tappat en betydande del av sin väljarkår.
”Vad gör vi nu?” Vi måste göra en självkritisk analys över vilka mekanismer som gjort att (V)i och dom Röd/Gröna har fått allt svårare att hävda oss mot den nyliberalt färgade högeralliansen.
Ur ett idéhistoriskt perspektiv har arbetarrörelsen tappat delar av sin identitet i sin önskan att bredda sitt väljarunderlag. Det finns också ett europeiskt perspektiv som inte får förglömmas i utvecklingen.
En slutsats är att det finns ett samband mellan den nyliberala framgången i Europa, arbetarpartiernas tillbakagång och främlingsfientlighetens genombrott. Det som vi sett i Storbritannien, Frankrike och flera andra länder tidigare. Sker nu i Sverige och därmed hotas välfärdsstaten som politiskt projekt. Var finns de krafter som kan vända utvecklingen, är arbetarrörelsens epok över, vilken roll har fackföreningsrörelsen är några av de frågor som måste ställas.

Vänsterpartiet betygsätts

V och MP bäst för vattnet
Vänsterpartiet och Miljöpartiet får högst betyg av Älvräddarna och Fiskejournalen.
https://fiskejournalen.se/v-och-mp-vattenvanner/

Det är inte den första enkäten där V hamnar i topp. Här är några stycken:

Järnvägsfrämjandet: V är bästa tågpartiet
https://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/v-baesta-taagparti-i-jaernvaegsfraemjandets-enkaet-462465

Cykelsmart.se: V – bästa partiet för cyklisterna i Stockholm
https://www.stockholmsvanstern.se/2010/09/10/vansterpartiet-basta-parti-for-cyklisterna/

Sveriges Ornitologiska Förening: I den rödgröna oppositionen är det miljöpartiet och vänsterpartiet som har den bästa naturvårdspolitiken
https://www.sofnet.org/

Diakonia: V bäst i bistånd/klimaträttvisa
https://www.diakonia.se/documents/public/GET_INVOLVED/Material/Diakonias_valenkat_2010.pdf

Svenska Naturskyddsföreningen: V näst bäst i miljöpolitik
https://www.naturskyddsforeningen.se/press/pressmeddelanden/?news=15927

V bästa miljöpartiet i Skåne
https://www.webfinanser.com/nyheter/1607585/vansterpartiet-skanes-basta-miljoparti/