Majoriteten tjänar på fri kollektivtrafik
Saxat från ETC fredag, mars 23, 2012 – 07:55
Om kollektivtrafiken i kommunen blir avgiftsfri och istället finansieras helt av skattepengar skulle det kosta en genomsnittlig göteborgare 155 kronor i månaden. Det visar ETC Göteborgs unika granskning.
Redan idag är kollektivtrafiken i Göteborgs kommun subventionerad till hälften av skattepengar. Vi har räknat ut vad det skulle kosta om Göteborgarna gemensamt finansierade all spårvagns- och busstrafik via skatten. Det visar sig att skattefinansiering skulle bli billigare för nästan alla. En pendlare som tjänar 25 000 kronor/månad skulle få en skattehöjning med 155 kronor/månad. Men personen sparar in kostnaden för månadskort och minskar därmed sina kostnader med 320 kronor varje månad, eller 3 840 kronor per år. Personens skatteökning motsvarar under ett helt år inte mer än drygt fyra månadskort.
Låginkomsttagare vinnare
Låginkomsttagare som idag är beroende av kollektivtrafiken är de stora vinnarna på införandet av nolltaxa. Ju lägre inkomst desto mer sparar du på att övergå till skatt istället för biljett. Störst vinst gör de som lämnar bilen hemma och åker kollektivt, det ger en minskad kostnad på 2 549 per månad (baserat på 25 000 kr/månad). Om biljettavgifterna försvinner kommer det kollektiva resandet att öka. Enligt undersökningar gjorda i Stockholm kan resandet öka med 20 procent och den kostnadsökningen är inkluderad i vår modell. Samtidigt uppskattas minskningen av biltrafiken med fem procent. Det skulle ge minskade CO2-utsläpp, färre trafikolyckor, minskat buller och trängsel och reducerat behov av underhåll av vägar.
De som inte tjänar på nolltaxa är höginkomsttagare. Även de som är beroende av bilen och inte kan eller vill åka kollektivt tjänar på att ha avgifterna kvar.
Så har vi gjort uträkningarna
Uträkningarna är gjorda med hjälp av ekonomen Sten Ljunggren och vi har utgått från de mest aktuella uppgifterna. Hälften av Västtrafiks budget täcks idag av skattemedel. Skattefinansieringen skulle alltså täcka 1,1 miljarder kronor i uteblivna biljettintäkter och ökade driftskostnader som följer ökade resor. Vi har räknat med att all befintlig personal jobbar kvar men får utföra andra uppgifter än biljettkontroller som till exempel trivselvärdar.
Kollektivtrafiken i Göteborg
Biljettintäkter: 1 132 miljoner
Driftkostnad: 2 100 miljoner
Ägartillskott: 900 miljoner (2010. 80% från kommunen, 20 % från regionen)
Skatteinkomster: 19 644 miljoner
Skatteinkomst länet: 29 617 miljoner
Månadskort: 475 kr (inom Göteborgs kommun)
Bilkörning: 2,8 mil /dag (Trafikanalys)
Bilkostnad: 34 kronor/mil
Parkering: 40 kr/dag
Framgångar för gratis kollektivtrafik
ETC har räknat ut vad det skulle kosta om avgiften för kollektivtrafiken lades på skatten i Stockholm, Göteborg, Skåne, Örebro och Jönköping. Uträkningarna visar att de allra flesta medborgare skulle tjäna på en skattesubventionerad kollektivtrafik. För en person med en månadsinkomst på 25 000 kronor skulle skattepåslaget bli mellan 100 och 300 kronor i månaden.
Enligt beräkningar av Stockholms lokaltrafik, SL, 2006 skulle det kollektiva resandet öka med 20 procent om kollektivtrafiken var helt skattefinansierad.
Kiruna, Jokkmokk, Övertorneå, Hallstahammar, Kristinehamn, Ockelbo och Åtvidaberg är kommuner som har testat avgiftsfri eller kraftigt prissänkt kollektivtrafik. Försöken har inneburit en stor ökning i kollektivt resande, och har i vissa fall permanentats.
I motsats till debatten i storstäderna har flera kommuner i Sverige redan gjort försök med avgiftsfri eller kraftigt prissänkt kollektivtrafik. – I dag är känslan att vi kommer fortsätta med det här, säger Kristina Zakrisson (S), komunalråd i Kiruna där försöket med fria bussresor pågått sedan förra året.
I Kiruna kommun drev både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet frågan inför senaste valet, och nu sitter de vid makten tillsammans med Samelistan.
– För mig är det viktigt eftersom vi i Kiruna är väldigt vana att köra bil, och tidigare har haft dålig kollektivtrafik. Så det här är ett sätt att minska miljöpåverkan, säger Kristina Zakrisson.
Kommunen har planerat för en kostnad på fyra till fem miljoner kronor om året för försöket, men hittills verkar det bli lite billigare, säger Kristina Zakrisson. Reaktionerna från Kirunaborna på försöket beskriver hon som ”bara positiva”.
– Äldre människor som bor i byarna uppskattar det här mycket.
Moderaterna har dock kritiserat att pengar som kunde gått till ”omsorg, skola och kultur” går till fria bussresor.
Över förväntan
Även Jokkmokks kommun har erbjudit kraftigt reducerade priser på kollektivtrafik. Försöket pågick mellan 2007 och 2009.
– Det var helt fantastiskt. Vi norrbottningar är ju väldigt mycket för att köra bil och jag trodde inte att jokkmokkborna, framför allt männen, skulle åka buss men det gjorde de, säger det före detta kommunalrådet Anna Hövermark (V) till ETC.
Försöket blev populärt – för populärt för att det skulle vara hållbart ekonomiskt. Eftersom Jokkmokk använder sig av Länstrafikens bussar får kommunen betala en avgift till bolaget för varje passagerare. När resandet ökade gjorde också kostnaderna det. Så småningom infördes en kostnad för vuxna, men när finanskrisen kom ansåg politikerna att det var ohållbart att motivera att skattepengar skulle gå till gratis bussar. Försöket avslutades, men i dagsläget finns planer på att införa avgiftsfri busstrafik för barn och ungdomar.
– Det hade inte varit hållbart att lägga kostnaden på skatten eftersom det är så få relativt sett som använder bussarna. Vi är en kommun lika stor som Skåne, Halland och Blekinge län, men vi har 5 300 invånare.
Vänt befolkningstrend
Längre ned i landet, i Hallstahammar i Västmanland, konstaterar kommunalrådet Catharina Pettersson (S) att den snart tioåriga satsningen på avgiftsfria busslinjer verkar ha bidragit till att vända kommunens utflyttningstrend. I dag ökar befolkningen med 75 personer om året, och för de 2 300 invånare som arbetspendlar från kommunen varje dag finns tätare busslinjer, som ansluter till tåg på anpassade tider. Totalt har det kollektiva resandet mer än fördubblats.
– Vi ser också att det är väldigt många äldre som åker kollektivt med brukslinjen, så färdtjänstkostnaderna går ju ner, säger Catharina Pettersson.
Just att minska färdtjänstkostnaderna var motivet när Åtvidaberg tog bort avgiften för en av sina centrala busslinjer på 1990-talet. Tanken var att linjen skulle nyttjas av äldre och funktionshindrade, men så blev inte fallet.
Gick överstyr
– Målgruppen som hade rullatorer fick knappt plats. Många mammor med barnvagnar och skolelever använde bussen för att åka två hållplatser, säger kommunalrådet Lennart Haraldsson (S) som var med och slopade försöket under politisk enighet.
Mer hoppfullt är det i Avesta kommun som just står i startgroparna för att införa gratis kollektiva resor under en försöksperiod på två år. Två nya bussar har köpts in som förstärkning. Bakgrunden är ett vallöfte av de rödgröna partierna om att införa gratis kollektivtrafik för barn och unga. När kommunens tjänstemän räknade på det visade det sig att det bara skulle kosta 20 000 kronor mer om året att göra trafiken gratis för alla – det här eftersom de skolkort som kommunen tidigare köpt till alla skolbarn innebar en stor kostnad.
– Det här är också ett sätt för oss att marknadsföra vår kommun som framåttänkande och miljömedveten, säger kommunalrådet Lars Isacsson (S).