• Hem
  • Är vänstern kon...
Uncategorized

Är vänstern konservativ?

Ett (kanske inte) litet debattinlägg av Jonas Sjöstedt.

V ses som gammaldags trots att vi är Sveriges mest radikala parti. Lösningen är delat ledarskap och att som Moderaterna hitta ett nytt språk, skriver Jonas Sjöstedt.
Valresultatet var en stor besvikelse för mig som Vänsterpartist. Istället för en av Europas mest progressiva regeringar med de rödgröna får vi fyra år till med en trött högerregering. Alliansen kommer inte göra någonting för vare sig de arbetslösa, välfärden eller klimatet. Med ett rasistiskt parti i riksdagen blir den politiska debatten dessutom råare och mer reaktionär.

I ett läge med högerpolitik som ökar klyftorna och en historiskt svag socialdemokrati borde vänstern ha kunnat växa rejält. Istället backade vi. Det stämmer till eftertanke.
Vänsterpartiet står för populära värderingar som konsekvent miljöpolitik, en stark feminism, krav på rättvisa och jämlikhet. Ändå röstar få på partiet. Våra åsikter är uppenbarligen mer populära än vårt parti. Varför?
Jag tror att en förklaring är att Vänsterpartiet uppfattas som konservativt. Vi ses som försvarare av något gammalt snarare än som bärare av något nytt. Få vet vad vi egentligen vill eller hur våra idéer ska förverkligas. Det är inget bra betyg åt ett parti. Särskilt illa är det om riksdagens mest radikala idéparti, det enda socialistiska partiet och det tydligast feministiska, uppfattas som konservativt och gammaldags.
Jag har svårt att se att vi har någon annan än oss själva att skylla.
Utgångspunkten för arbetarrörelsen är alltför ofta traditionella, manligt dominerade industriarbetsplatser. Samtidigt är det utländsk arbetskraft och unga utan säkra anställningar som är mest utsatta på arbetsmarknaden. De återfinns ofta i tjänstesektorn. Hur vill vi förbättra deras villkor och trygghet? Hur ska deras arbeten se ut?
De frågorna måste vi ge tydligare svar på.
Vi försvarar statligt ägande. Men statliga företag behöver inte bete sig bättre än privata – se bara på Vattenfall. Hur ska statligt ägande förvaltas för att skapa utveckling i hela landet och gynna god ekonomisk tillväxt?
Även där måste vi som parti presentera en lösning anpassad till 10-talets Sverige.
Vi protesterar med all rätt när sjuka kastas ut ur sjukförsäkringen eller när a-kassan slås sönder. Men vi måste också erkänna att de gamla systemen hade sina svagheter. Trots det tror många väljare att vi vill tillbaka till det gamla, inte vidare till något bättre.
Många av de nya jobben kommer att skapas i små företag och i tjänstesektorn. Småföretagare har ofta mer gemensamt med vanliga löntagare än med storföretag, och Vänsterpartiet har en bra småföretagarpolitik. Ändå upplever småföretagare att vi inte står på deras sida.
Här behövs ett nytt språk för att förmedla vår politik.
Vänsterpartiet vill tygla det spekulativa finanskapital som ledde oss in i finanskrisen. Vi vill styra kapital från spekulation till arbete, välfärd och investeringar. Ändå var det inte vänstern som förmådde ge svaren när finanskrisen slog till.
Vi är ett feministiskt parti som vill uppnå verklig jämställdhet mellan män och kvinnor. Men vi hamnar i trovärdighetsproblem när det alltför sällan är kvinnor som för fram vår politik i partitoppen. Därför tycker jag att vi ska överväga ett delat ledarskap för Vänsterpartiet – en kvinna och en man.
Vänsterpartiet är inte det dogmatiska parti våra motståndare försöker hävda. Problemet är att vi inte lyckas förklara vad vi vill som demokratiska socialister i 2010 års Sverige. Sprängkraften i idéerna om allas lika värde, feminism och ekonomisk demokrati är lika stor som förut. Men lösningarna kan se annorlunda ut. Det är nödvändigt att vara emot en politik som ökar klassklyftorna och låser oss i arbetslöshet. Men det räcker inte. Vi måste också visa att vi har realistiska och genomförbara lösningar på dagens problem.
Moderaterna insåg att de uppfattades som ett konservativt parti för överklassen och att den bilden av partiet hindrade dem från för att kunna förändra Sverige. De valde den enda möjliga vägen – att modernisera sig.
Nu står Vänsterpartiet inför en liknande utmaning.

Kopiera länk